Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Djuplodande i en mening

Det krävdes djuplodande, undersökande journalistik.
Det var djuplodande artiklar, oftast om kriminalitet.
»Det var en bra fråga, Meredith! Faktiskt en mycket djuplodande fråga.
Samtal om politiska ting blev aldrig djuplodande, men å andra sidan inte konfliktfyllda.
Det innebar att konspiratörerna satt på djuplodande information om Red Team och dess arbete.
Men denna filosofiskt djuplodande diskussion får vi nog fortsätta vid ett annat tillfälle.
Bortsett från framhävandet av ledarmyten så är det svårt att hitta mera djuplodande idéer hos den äldre Goebbels.

Frågor ställda i en ton som tydligt signalerade att man inte förväntade sig ett djuplodande eller kanske ens ärligt svar.
Duncan, jag vill att du försöker skaffa fram vidare och mer djuplodande information om familjen Revere och deras kontakter.
Författare var Marianne Rasmuson, professor emeritus i genetik, som här förde ett djuplodande resonemang om fenomenet självbedrägeri.
Lindström, en sågverksarbetare från Dalarna, var inte lika teoretiskt djuplodande som sin vän, men en desto skickligare debattör och polemiker.
Några uppringare hade inte föredragit att vara anonyma och Elisabeth Andersson satte folk att kontakta dem för att göra mer djuplodande intervjuer.
Den äldste av dem – en närsynt, tunnhårig typ – envisades med att ställa djuplodande frågor till Junior om hans civilstånd, hans familjerelationer och hans drömmar.
Carly dyker upp runt tre och pratar lite vett i Musse genom att hota honom med en djuplodande artikelserie kring sheriffmyndighetens tvivelaktiga metoder och uppenbarligen talrika brister.
Konrad blev alltid mycket nöjd när hans skolflicksintelligenta dotter ställde det som han ansåg vara djuplodande frågor, trots att han själv inte särskilt ofta kunde ge henne något djuplodande svar.
Huvudplanen är ju att vi ska tala djuplodande om alla hennes kända filmer men just därför kan det vara välgörande med något som bryter av, som kan lätta upp stämningen lite, även om jag inte har anat hur tryckt den skulle vara i den här intervjun.
Jan Lindhagen höll inte vännen för att vara någon särdeles djuplodande tänkare; han hade dock en säregen förmåga att entusiasmera eller reta läsare och åhörare genom att på ett underhållande sätt ta upp viktiga frågor och göra teorier begripliga.
Det har spekulerats om de här tendenserna kan förklaras med djuplodande psykologisk analys och kanske beror på en känsla av kollektiv skuld, ett dåligt samvete över att vi lät andra kämpa och dö för demokratiska och frihetliga ideal, som också var våra.
Man får veta att Bergman åt Drostes choklad och ”maglugnande” Göteborgskex, att han avfärdade sina kritiker med att de inte ens läst Luthers lilla katekes, att han ogillade ett uttalande av Harriet Andersson där hon sade att hon inte alls var någon djuplodande brallis (”Så där ska hon inte uttala sig”) men att han ändå inte trodde att hennes intervjusvar kunde skada hans film.

Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.