Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Diktaren i en mening

DIKTAREN Den är rund.
DIKTAREN Vilken som helst.
(Diktaren bugar, går ut).
DIKTAREN Det är en apelsin.
DIKTAREN Jag är född i Kulu.
DIKTAREN Alltid en bra strävan.
DIKTAREN Förut hette dom KF-KUT.

DIKTAREN Har du sett min apelsin?.
DIKTAREN Dom här är från träden.
DIKTAREN Betrakta den här apelsinen.
DIKTAREN Konstapeln har poetisk talang.
är diktaren Oswald, den montagnarden,.
DIKTAREN Den kom ju rullande ur kulissen.
DIKTAREN Men det var här jag tappade den.
DIKTAREN Nu blir jag imponerad, konstapeln.
DIKTAREN Själva ljudet är liksom martyriskt.
DIKTAREN Jag tror det var här jag tappade den.
DIKTAREN Hermeneutikerna uppe på universitetet.
den kvinnliga, japanska diktaren Ono No Komachi.
DIKTAREN Kommittén tror att världen är en text.

DIKTAREN Nej, för då har den ändå sina klyftor.
Alf Ahlberg: Dikten, diktaren och samhället (1935).
Meurling efterlyste ett socialt ansvar hos diktaren.
DIKTAREN Folk vänjer sig vid det och kallar det livet.
DIKTAREN Till att påminnas om världens oranga beskaffenhet.
(Diktaren håller apelsinerna i varsin hand) Se här, deras olikhet.
DIKTAREN Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar.
DIKTAREN Om man ser på verkligheten helt sakligt förefaller den vansinnig.
DIKTAREN Visserligen har Tolkningsläran räddat den kristna guden åt teologerna.
DIKTAREN Har ni valt den här platsen till det? Precis där jag tappat min apelsin.
DIKTAREN Men när det kommer ett äpple går dom här två helt upp i sitt apelsinskap.
Själv hade han alltid sällskap av de stora tänkarna och diktarna.
De unga diktarna tillrättavisades som »primitivister« eller »livsdyrkare«.
Kungarna, uppfinnarna och diktarna, alla deras mödor och upptäckter, ingenting har naturligtvis gjort ett lika starkt intryck på mig som exempelvis min far.
Sven Delblanc höll i Dagens Nyheter en ironisk predikan för diktarna, ett budskap från publiken, ämbetsmannaintelligentian, som åsåg diktarnas benägenhet att bära plakat med avsky.
På 60-talet skrev han exempelvis att Francoregimen inte brydde sig ett dyft om vad svenska författare ansåg; diktarna maskerade sig till en sorts humanitetens ljusgestalter, men någon reell betydelse hade de inte.
Vid vad som var tänkt som ett försoningsmöte på Sigtunastiftelsen sa Artur Lundkvist, som representant för de unga diktarna, att sådana försök till kompromisser mellan äldre och nyare syner på människan varken var möjliga eller önskvärda.
Och även om Meurling vid den tiden nått ståndpunkten att de uppriktiga diktarna inte behöver några litterära program och att det omöjligt går att beskriva de stora konstnärernas (Goyas, Cervantes, Baudelaires eller Melvilles) engagemang med politiska klichéer, så inskärpte han att de ändå alltid hade utgått från frågan: Varför all denna orätt?157.
DIKTAREN Jag kallar mig diktare.
KOMMISSARIEN Men hon är diktare.
Själv är jag något av en diktare.
Du vet, han vill helst av allt bli diktare.
DIKTAREN Den som inte vänjer sig blir diktare.
Du borde möjligen bli diktare i ett annat liv.
Det finns stora diktare som förlorat talförmågan.
En diktare hade skrivit att efter den stora kärleken kommer de små.
En kvinna med ett barn är större än en diktare eller vetenskapsman.
»Jag tänkte på humanister som Klages och Frobenius, eller kanske en diktare som Siegfried Bann.
Om Majakovskij var storstadens och revolutionens poet var Jesenin den bortdöende ryska landsbygdens diktare.
Om Ekman syftade på handfallenheten inför Kambodja så fanns det ändå unga diktare som ifrågasatte Myrdal.
Moder till många av historien största tänkare, diktare och konstnärer – ofta förenade i en och samma person.
Per Meurling var ändå inte mer fördomsfull än att han höll en kvinna för en av de främsta av samtidens diktare.
Det var här hon skrev att hon kunde gifta sig med en collegelärare och leva ett liv som diktare, och annat liknande.
– Till sist komma de kanske att göra mig till diktare, småskrattade han, men det låg ett bittert drag kring munnen.
Ingvar Kamprad, sådan han framträder i Bertil Torekulls intervjubok, påminner i än högre grad om diktare och konstnärer.
Bohemtraditionerna i Klara gick tillbaka till slutet av 1800-talet och hade besjungits av diktare som Nils Ferlin och Dan Andersson.
Litteraturhistorien uppvisar många exempel på diktare som befunnit sig på samhällets botten, eller åtminstone upplevt dess baksida.
Ahlberg hade efterlyst sans och måtta och mästrat de diktare som inte förstod att konstens frihet är beroende av om den har något konstnärligt värde.
Gotthard och Dante! Nå ja! Varför inte? Skulle inte den älskade Gotthard med tiden bli en stor diktare? Sammanställningen av de båda namnen fann Paula icke alls orimlig.
Ett par tre andra medeltida gestalter kan jämföras intellektuellt och personligt – Dante som diktare, Thomas av Aquino som filosof, Franciscus som religiöst och moraliskt geni.
Trots att hon just passerat genom den trakt hon så hett längtat efter och som av diktare brukar beskrivas som onödigt grann, känns det som om hon gått i en dimma och inte sett något alls.
Så förgås under tjugotalet, i en ålder av trettio till fyrtio år, diktare som hade inspirerat en generation, och var och en av dem hade en långvarig, tydlig och olidlig känsla av att vara dömd.
Som hennes motpol såg han Alf Ahlberg, rektorn i »tofflor och nattmössa« som helst drog ut i strid för sådana »misskända diktare, som svenska akademin ger guldmedaljer och tidningarna enstämmigt hyllar«.
Tysklands ”globala” uppgift var, enligt Goebbels, inte bara att vara den nation av ”diktare och tänkare” som den klassiska frasen löd, utan även att stiga fram som ”hela världens politiska och andliga ledare”.
Hon hade drömt om att bli diktare när hon gick på college i Walla Walla, och hon tänkte kanske att en välskriven version av deras historia skulle kunna ge henne en framtid när hon kom ut ur fängelset – vilket hon aldrig gjorde.
Vid något tillfälle sa Meurling rentav att all dikt verkar som propaganda och kan värdesättas från klasskampens synpunkt, men han var som så ofta motsägelsefull och mästrade de diktare som försökte sätta partiprogram på vers.
Processen mot »Petrograds kamporganisation« hade inte blivit lika omskriven om den inte inkluderat en av Rysslands främsta författare, poeten Nikolaj Gumiljov, tidigare gift med Anna Achmatova, Rysslands populäraste kvinnliga diktare.
Till dem som bekymrade sig för Majakovskijs utveckling i riktning mot brukskonst och politisk lojalism hörde Boris Pasternak och Osip Mandelstam, två av landets främsta diktare som vägrade anpassa sin poesi efter tidens och partiets krav.
Åren före första världskriget utformade författare och litteraturforskare som Stefan George och dennes elev Friedrich Gundelfinger tankar om ”stora” och profetiska diktare som steg fram ur folkdjupet och närmast fick en andlig existens.