Dialektisk i en mening
Detta filosofiska system kallas dialektisk materialism.
Vi var redan då medvetna om att dessa argument hade en dialektisk dimension.
Men Myrdal påpekade även att ”spekulativ begåvning och dialektisk talang” inte bör slösas på fiktiva problem och ordstrider.
Naturligtvis var det Majakovskij som sköt, inte någon annan, allting finns i hans författarskap som är »ett och odelbart«: »En dialektisk utveckling av ett och samma tema.
Liksom med sina forskningar i biologi, fysik och kemi, ansåg Engels att en dialektisk metod och en förståelse av materialistiska fundamenta var en viktig förklaring till all utveckling i disciplinen.
Symboliskt, i hjärtat av den marxistiska teorin om dialektisk materialism, stod just denna dynamiska motsägelse – hur växelverkan mellan motsatser och negationens negation förklarar utvecklingen i såväl natur- som samhällsvetenskap.
Hans slutmål var en dialektisk kulmen på den globala klasskampen: den bortdöende staten, mänsklighetens befrielse och ett arbetarnas paradis av mänskligt självförverkligande och sexuell befrielse, kort sagt ett språng från nödvändighetens rike till frihetens rike.
”25 Starkt stödd på nya upptäckter i bevarandet av energi, cellstruktur och darwinsk evolution, föreslog Engels i Newtons efterföljd tre lagar som senare skulle bli kända som dialektisk materialism (även om Engels själv bara skulle använda termen ”materialistisk dialektik”).
För Plechanov var den förste som förärade marxismen beteckningen ”dialektisk materialism”, med vilket han menade en heltäckande filosofisk världsbild baserad på Marx och Engels tillämpning av Hegels dialektik på såväl naturvetenskapliga områden som på samhällsförändringar.
Tommie Zaine utnämner i sin avhandling honom till en dialektisk litteraturkritiker: »Enskilda företeelser förklaras utifrån ett samhälleligt helhetsperspektiv och omvänt, helheten förstås utifrån de uttryck de enskilda företeelserna tar sig« (Tommie Zaine: Radikal 30-tals humanism, 1983).
”Både de produktivkrafter som framkallas av det moderna kapitalistiska produktionssättet och det system för fördelning av varor som det har infört har kommit i skriande motsättning till själva produktionssättet”, förklarade han i full dialektisk sving, ”så till den grad att om inte hela det moderna samhället ska förgås, måste det ske en revolution av produktionssättet, en revolution som kommer att göra slut på alla klasskillnader.
en dialektisk teori om historiska stadier, en materialistisk historieteori (där kampen mellan klasserna ersätter Hegels kamp om idéer i mänsklighetens framskridande), en ekonomisk och moralisk kritik av den kapitalistiska civilisationen (förkroppsligad i teserna om utsugning och alienation), ett ekonomiskt bevis för att kapitalismen måste kollapsa (på grund av dess motsättningar), en uppmaning till revolutionär handling och en förutsägelse (kanske mer en försäkran) att kommunismen skulle bli det nästa – och slutliga – historiska stadiet.
Vi var redan då medvetna om att dessa argument hade en dialektisk dimension.
Men Myrdal påpekade även att ”spekulativ begåvning och dialektisk talang” inte bör slösas på fiktiva problem och ordstrider.
Naturligtvis var det Majakovskij som sköt, inte någon annan, allting finns i hans författarskap som är »ett och odelbart«: »En dialektisk utveckling av ett och samma tema.
Liksom med sina forskningar i biologi, fysik och kemi, ansåg Engels att en dialektisk metod och en förståelse av materialistiska fundamenta var en viktig förklaring till all utveckling i disciplinen.
Symboliskt, i hjärtat av den marxistiska teorin om dialektisk materialism, stod just denna dynamiska motsägelse – hur växelverkan mellan motsatser och negationens negation förklarar utvecklingen i såväl natur- som samhällsvetenskap.
Hans slutmål var en dialektisk kulmen på den globala klasskampen: den bortdöende staten, mänsklighetens befrielse och ett arbetarnas paradis av mänskligt självförverkligande och sexuell befrielse, kort sagt ett språng från nödvändighetens rike till frihetens rike.
”25 Starkt stödd på nya upptäckter i bevarandet av energi, cellstruktur och darwinsk evolution, föreslog Engels i Newtons efterföljd tre lagar som senare skulle bli kända som dialektisk materialism (även om Engels själv bara skulle använda termen ”materialistisk dialektik”).
För Plechanov var den förste som förärade marxismen beteckningen ”dialektisk materialism”, med vilket han menade en heltäckande filosofisk världsbild baserad på Marx och Engels tillämpning av Hegels dialektik på såväl naturvetenskapliga områden som på samhällsförändringar.
Tommie Zaine utnämner i sin avhandling honom till en dialektisk litteraturkritiker: »Enskilda företeelser förklaras utifrån ett samhälleligt helhetsperspektiv och omvänt, helheten förstås utifrån de uttryck de enskilda företeelserna tar sig« (Tommie Zaine: Radikal 30-tals humanism, 1983).
”Både de produktivkrafter som framkallas av det moderna kapitalistiska produktionssättet och det system för fördelning av varor som det har infört har kommit i skriande motsättning till själva produktionssättet”, förklarade han i full dialektisk sving, ”så till den grad att om inte hela det moderna samhället ska förgås, måste det ske en revolution av produktionssättet, en revolution som kommer att göra slut på alla klasskillnader.
en dialektisk teori om historiska stadier, en materialistisk historieteori (där kampen mellan klasserna ersätter Hegels kamp om idéer i mänsklighetens framskridande), en ekonomisk och moralisk kritik av den kapitalistiska civilisationen (förkroppsligad i teserna om utsugning och alienation), ett ekonomiskt bevis för att kapitalismen måste kollapsa (på grund av dess motsättningar), en uppmaning till revolutionär handling och en förutsägelse (kanske mer en försäkran) att kommunismen skulle bli det nästa – och slutliga – historiska stadiet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.