Darrig i en mening
Darrig och kåt.
Inbillning? Blir darrig av P.
Jag är darrig och behöver vila.
Det är skrivet med darrig handstil.
Urklippta ur ett ark med darrig hand.
Enbart rubriken hade gjort honom darrig.
Den lät spänd, förstås, men inte darrig.
Hon kände sig fortfarande darrig och frusen.
De hade gjort henne ”lite darrig i benen”.
Jag står kvar på alla fyra, darrig och svettig.
Och förresten blev hon darrig av att fasta också.
”Jag vet”, säger hon med låg och darrig röst.
Dessutom gjorde alla de olika smärtorna henne darrig.
Strax innan var jag lite darrig, men aldrig direkt nervös.
Jag försökte att inte låta lika darrig som jag kände mig.
Inte lämna över den till någon darrig dilettant som Peter Bratt.
En journalfilm, ibland skakig som om den som filmat haft darrig hand.
Jag försökte säga det lugnt, men min röst var gäll och darrig.
På kuvertet stod ett namn, skrivet med darrig handstil: Kent Mortland.
Hon ser efter mannen när han går och upptäcker att hon har blivit darrig.
Men när han undertecknade sin kreditkortsslip såg namnteckningen darrig ut.
Jag var alldeles darrig i hela kroppen, men blodet hade i alla fall slutat rinna.
”Jag är fan i mig alldeles darrig”, säger Germund och känner hur det svajar.
Hon hällde upp drickan i ett glas och gav honom det med en lite darrig rörelse och han drack.
Jag är darrig och svettig när jag slutar kräkas, men jag har åtminstone fått ur mig det mesta.
Vid lunchtid den dagen hade jag varit så darrig att jag inte själv kunnat använda konservöppnaren.
Han hade skickat kort till jämna födelsedagar och till jularna, undertecknade med en darrig signatur.
»Och vad sa du?« frågade Droth samtidigt som han hällde upp ett nytt glas vatten med darrig hand.
Arnold kände sig fortfarande lite darrig när han svängde av Europavägen i Varberg och letade sig ner till hamnen.
Kroppen kändes darrig, orkeslös, som när man klättrar uppför en bassängstege efter att ha simmat riktigt långt.
Mellan flämtningarna och de gälla skriken av låtsad smärta, gav han med darrig röst namn, adress och telefonnummer.
Inbillning? Blir darrig av P.
Jag är darrig och behöver vila.
Det är skrivet med darrig handstil.
Urklippta ur ett ark med darrig hand.
Enbart rubriken hade gjort honom darrig.
Den lät spänd, förstås, men inte darrig.
Hon kände sig fortfarande darrig och frusen.
De hade gjort henne ”lite darrig i benen”.
Jag står kvar på alla fyra, darrig och svettig.
Och förresten blev hon darrig av att fasta också.
”Jag vet”, säger hon med låg och darrig röst.
Dessutom gjorde alla de olika smärtorna henne darrig.
Strax innan var jag lite darrig, men aldrig direkt nervös.
Jag försökte att inte låta lika darrig som jag kände mig.
Inte lämna över den till någon darrig dilettant som Peter Bratt.
En journalfilm, ibland skakig som om den som filmat haft darrig hand.
Jag försökte säga det lugnt, men min röst var gäll och darrig.
På kuvertet stod ett namn, skrivet med darrig handstil: Kent Mortland.
Hon ser efter mannen när han går och upptäcker att hon har blivit darrig.
Men när han undertecknade sin kreditkortsslip såg namnteckningen darrig ut.
Jag var alldeles darrig i hela kroppen, men blodet hade i alla fall slutat rinna.
”Jag är fan i mig alldeles darrig”, säger Germund och känner hur det svajar.
Hon hällde upp drickan i ett glas och gav honom det med en lite darrig rörelse och han drack.
Jag är darrig och svettig när jag slutar kräkas, men jag har åtminstone fått ur mig det mesta.
Vid lunchtid den dagen hade jag varit så darrig att jag inte själv kunnat använda konservöppnaren.
Han hade skickat kort till jämna födelsedagar och till jularna, undertecknade med en darrig signatur.
»Och vad sa du?« frågade Droth samtidigt som han hällde upp ett nytt glas vatten med darrig hand.
Arnold kände sig fortfarande lite darrig när han svängde av Europavägen i Varberg och letade sig ner till hamnen.
Kroppen kändes darrig, orkeslös, som när man klättrar uppför en bassängstege efter att ha simmat riktigt långt.
Mellan flämtningarna och de gälla skriken av låtsad smärta, gav han med darrig röst namn, adress och telefonnummer.
Skedens darriga färd mot munnen.
De blev darriga och svaga i knäna.
Rörelserna var fortfarande darriga.
På darriga ben vacklade jag in i mitt rum.
Darriga bokstäver skrivna med svart krita.
På darriga ben lyckades jag ställa mig upp.
På darriga ben återvände hon till sitt rum.
Fylld av fasa klev hon ut ur bilen på darriga ben.
På darriga, ostadiga ben stöttade Christian mig tillbaka.
Jag fick hjälp av dörrvakten att resa mig på darriga ben.
När han var klar såg han skeptiskt på sina darriga krumelurer.
Strecken blev ojämna men han lyckades få dem allt mindre darriga.
Han har ofta magont och huvudvärk, och händerna har blivit darriga.
På morgonen ställde han sig upp igen, om än på något darriga ben.
Glöm inte att ni inte är omgivna av en samling darriga ungar längre.
Med darriga händer tog hon upp mobilen ur jackfickan och ringde Patrik.
De kämpar för att få fram orden, de stöttar varandra på darriga ben.
På darriga ben bar han pannorna upp till nocken där de gamla blåst ner.
Bodil andades igen, men musklerna i överarmarna kändes darriga en lång stund efteråt.
Därför slevar jag upp vatten i mina darriga händer och häller över hans knutna nävar.
Jag följde efter honom in i skogen på darriga ben och struntade i att det var meningslöst.
Han ställde undan det nu tomma fatet och lyfte ner sitt stop mjölk med sina darriga, sjuka händer.
Hon reste sig på darriga ben och gick från köksbordet till datorn, för att googla på ”Tuskegee”.
Elizabeth och praktikantflickan hoppade över stängslet med lättade suckar och kände sig lite darriga.
Ett medelålders fyllo på 33 år med tomma ögon, ansiktsryckningar, mager skakig kropp och darriga händer.
Han tvättade sig i ansiktet och sköljde gallsmaken ur munnen innan han på darriga ben vacklade in i vardagsrummet.
Han gjorde sitt bästa men de egna benen var fortfarande darriga efter språngmarschen på gatorna och i husets trappor.
Det var på darriga ben som Jenny Levin på tisdagsmorgonen klev in genom entrén till Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Sedan vänder jag blicken mot de andra, de undernärda och inkompetenta som gör sina första, darriga försök med kniv eller yxa.
”Jotack, det är bara bra”, svarade jag halvkvävt, och återvände till brevet, som jag fortfarande höll i mina darriga händer.
Under alla omständigheter hade Bergman, med sin karaktäristiska stil i lite darriga versaler, skrivit ett bevittnat förtydligande:.
De blev darriga och svaga i knäna.
Rörelserna var fortfarande darriga.
På darriga ben vacklade jag in i mitt rum.
Darriga bokstäver skrivna med svart krita.
På darriga ben lyckades jag ställa mig upp.
På darriga ben återvände hon till sitt rum.
Fylld av fasa klev hon ut ur bilen på darriga ben.
På darriga, ostadiga ben stöttade Christian mig tillbaka.
Jag fick hjälp av dörrvakten att resa mig på darriga ben.
När han var klar såg han skeptiskt på sina darriga krumelurer.
Strecken blev ojämna men han lyckades få dem allt mindre darriga.
Han har ofta magont och huvudvärk, och händerna har blivit darriga.
På morgonen ställde han sig upp igen, om än på något darriga ben.
Glöm inte att ni inte är omgivna av en samling darriga ungar längre.
Med darriga händer tog hon upp mobilen ur jackfickan och ringde Patrik.
De kämpar för att få fram orden, de stöttar varandra på darriga ben.
På darriga ben bar han pannorna upp till nocken där de gamla blåst ner.
Bodil andades igen, men musklerna i överarmarna kändes darriga en lång stund efteråt.
Därför slevar jag upp vatten i mina darriga händer och häller över hans knutna nävar.
Jag följde efter honom in i skogen på darriga ben och struntade i att det var meningslöst.
Han ställde undan det nu tomma fatet och lyfte ner sitt stop mjölk med sina darriga, sjuka händer.
Hon reste sig på darriga ben och gick från köksbordet till datorn, för att googla på ”Tuskegee”.
Elizabeth och praktikantflickan hoppade över stängslet med lättade suckar och kände sig lite darriga.
Ett medelålders fyllo på 33 år med tomma ögon, ansiktsryckningar, mager skakig kropp och darriga händer.
Han tvättade sig i ansiktet och sköljde gallsmaken ur munnen innan han på darriga ben vacklade in i vardagsrummet.
Han gjorde sitt bästa men de egna benen var fortfarande darriga efter språngmarschen på gatorna och i husets trappor.
Det var på darriga ben som Jenny Levin på tisdagsmorgonen klev in genom entrén till Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Sedan vänder jag blicken mot de andra, de undernärda och inkompetenta som gör sina första, darriga försök med kniv eller yxa.
”Jotack, det är bara bra”, svarade jag halvkvävt, och återvände till brevet, som jag fortfarande höll i mina darriga händer.
Under alla omständigheter hade Bergman, med sin karaktäristiska stil i lite darriga versaler, skrivit ett bevittnat förtydligande:.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Sedan smuttar jag darrigt på teet.
”Förlåt!” Ordet kom hest och darrigt.
”Och jag älskar dig, vännen”, sa Celestina darrigt.
”Chyna Shepherd, orörd och levande”, sade hon darrigt.
Han lyfte darrigt ena handen för att torka sig i ansiktet.
Kirsty står i dörröppningen och drar ett djupt, darrigt andetag.
Jag reste mig darrigt upp och gick långsamt nerför verandatrappan.
”Vad då?” sa jag darrigt och höll i kaffemuggen med båda händerna.
Tyvärr var skrattet gällt och darrigt och han blev livrädd när han hörde det.
Jag kunde inte låta bli att skratta åt det, men mitt skratt lät darrigt och andlöst.
Jack körde darrigt vägen förbi Stan’s Drive-in med nedvevade rutor för att dämpa tvållukten.
Där fanns bitar han kände igen: ett stycke av morbror Billys breda leende; en darrigt ritad karta; en grop som grävts i heden med hjälp av en slö spade; på asken stod det att det var fiskfillé.
Så mer eller mindre undermedvetet fortsatte jag gå, ostadigt och darrigt och trakasserade konstant mig själv: ”Kom igen ditt Arschloch, rör på påkarna! Och för Guds skull, stanna inte!” Genom att uppbåda det sista unset av mina krafter nådde jag fram till vårt läger, bokstavligt talat på alla fyra.
Martineau försäkrade honom att detta förhör inte kommer att ta lång tid och i sin förtvivlan klamrade sig Eddy fast vid dessa ord inte kommer att ta lång tid som om de varit ett löfte man gett ett skrämt barn: det kommer inte att ta lång tid, kommer inte att ta lång tid! Det var en uppenbar och genomskinlig lögn men trots det skulle Eddy Diehl klamra sig fast vid dessa ord: kommer inte att ta lång tid, mr Diehl medan han darrigt reste sig upp från snurrfåtöljen bakom skrivbordet, fumlade för att få tag på sin tunga dunfodrade skinnjacka, som han hade slängt på ett bord i närheten, och sina läderhandskar.
”Förlåt!” Ordet kom hest och darrigt.
”Och jag älskar dig, vännen”, sa Celestina darrigt.
”Chyna Shepherd, orörd och levande”, sade hon darrigt.
Han lyfte darrigt ena handen för att torka sig i ansiktet.
Kirsty står i dörröppningen och drar ett djupt, darrigt andetag.
Jag reste mig darrigt upp och gick långsamt nerför verandatrappan.
”Vad då?” sa jag darrigt och höll i kaffemuggen med båda händerna.
Tyvärr var skrattet gällt och darrigt och han blev livrädd när han hörde det.
Jag kunde inte låta bli att skratta åt det, men mitt skratt lät darrigt och andlöst.
Jack körde darrigt vägen förbi Stan’s Drive-in med nedvevade rutor för att dämpa tvållukten.
Där fanns bitar han kände igen: ett stycke av morbror Billys breda leende; en darrigt ritad karta; en grop som grävts i heden med hjälp av en slö spade; på asken stod det att det var fiskfillé.
Så mer eller mindre undermedvetet fortsatte jag gå, ostadigt och darrigt och trakasserade konstant mig själv: ”Kom igen ditt Arschloch, rör på påkarna! Och för Guds skull, stanna inte!” Genom att uppbåda det sista unset av mina krafter nådde jag fram till vårt läger, bokstavligt talat på alla fyra.
Martineau försäkrade honom att detta förhör inte kommer att ta lång tid och i sin förtvivlan klamrade sig Eddy fast vid dessa ord inte kommer att ta lång tid som om de varit ett löfte man gett ett skrämt barn: det kommer inte att ta lång tid, kommer inte att ta lång tid! Det var en uppenbar och genomskinlig lögn men trots det skulle Eddy Diehl klamra sig fast vid dessa ord: kommer inte att ta lång tid, mr Diehl medan han darrigt reste sig upp från snurrfåtöljen bakom skrivbordet, fumlade för att få tag på sin tunga dunfodrade skinnjacka, som han hade slängt på ett bord i närheten, och sina läderhandskar.