Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Brännmärkt i en mening

Jag känner mig som en brännmärkt ko.
Brännmärkt den, tänkte han förtvivlat.
Zlatan reste hem till Holland, mer brännmärkt än någonsin.
Och nu: tiggare, en brännmärkt man, utstött ur folks umgänge!.
Det är som om bara detta att man en gång i tiden har känt honom gör en brännmärkt.
Han beklagar sig över ”kändisskapets baksida”, han känner sig ”brännmärkt, deprimerad och förföljd”.
Han kände hur han blev brännmärkt av de andra pojkarnas blickar; det var som om de tatuerat honom med laserstråle.

Sådana försök att balansera kritiken mellan parterna hade Meurling brännmärkt hos dem som vägrat ta ställning i Spanienkriget.
Plötsligt slog det mig att dagen före varit den 11 september; ett ödesmättat datum, för evigt brännmärkt av undergång och katastrof.
Samtidigt som Svenska Dagbladet utsåg honom till Sveriges mest framstående dramatiker efter premiären på Rakel och biografvaktmästaren, som han satte upp som gästregissör vid Malmö stadsteater i september 1946, och han börjat få anbud från utlandet, anklagade hon honom för att ha ”brännmärkt oss alla” och skuldbelade honom för hans ”kärlekslöshet mot oss gamla”.

Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.

Ett annat tillfälle att brännmärka konspiratörerna kom i mitten av juli då Zjukov reste till Leningrad för att delta i Flottans dag.
Stryk honom medhårs!« Skrämd av rykten om filosofiska utrensningar i Sovjetunionen ska Linderot dock ha ångrat sig: »Vi måste brännmärka högeropportunismen i Arnolds bok.
Inom tjugofyra timmar visste de att det snart skulle komma en dag då de skulle känna sig nostalgiskt upprymda vid blotta tanken på den gyllene period då de hade styrts av humbugen Holden eftersom doktor Derek Lampton utan tvekan skulle brännmärka dem med sitt traditionella ID-nummer: 666.
De som överlevde skulle bli brännmärkta.
Och även om skillnaden inte är proportionerlig, så har vi alla som tvingats in i det här mörkret blivit brännmärkta.
Det är frestande att betrakta dessa ord- och överlevnadskonstnärer som ett slags ”maskrosdiktare” vars livslånga outsiderskap skärpt blicken för de utsatta och brännmärkta, men också för människans inneboende motståndskraft och egensinne.
När det inre förtrycket tog sig särskilt avskyvärda uttryck i det kommunistiska Tjeckoslovakien och det fascistiska Spanien, brännmärkte Palme ”diktaturens kreatur” i ena fallet och ”satans mördare” i det andra.
Vid ett möte med partimedlemmar i Moskva den 31 oktober brännmärkte marskalk Moskalenko Zjukovs ”fåfänga, egoism, gränslösa arrogans och narcissism” och Malinovskij fördömde honom som ”omedgörlig, despotisk och ärelysten och en person som alltid strävade efter att glorifiera sig själv”.
Genom att ersätta den materialistiska klassanalysen med en ovetenskaplig blandning av ras och nationellt arv brännmärkte Engels slaverna för vad han kallade ”historielösa” eller ”icke-historiska” folks benägenhet att störa en revolutionär utveckling, för vilket de följaktligen borde avlägsnas.

Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.