Barnunge i en mening
Vilken barnunge du är.
Och jag är ingen barnunge.
Det kan en barnunge begripa.
Globen fnissade som en barnunge.
Slippa känna mig som en barnunge.
Som bär sig åt som en barnunge.
»Han är en bortskämd rik barnunge.
– Jag är ingen barnunge! hugger Elsa.
Jag är faktiskt ingen barnunge längre.
Ja, faktiskt stolt som en liten barnunge.
Han betedde sig ju som en hysterisk barnunge.
Jävla barnunge, tänkte hon, men det sa hon inte.
Jävla barnunge tänkte hon sedan och log inombords.
Det här hade vilken barnunge som helst klarat av.
– Pappa, du är som en barnunge, bannade hon ängsligt.
”Pysslat om honom som en barnunge”, hade Adèle sagt.
Som om jag varit en barnunge gick jag för att hämta Gilpin.
– Jag vill bada, sade hon med ens, bedjande som en barnunge.
Jag gläder mig som en barnunge åt att få komma till Våroms.
Han var inte någon barnunge som man kunde behandla hur som helst.
Han var väl ingen barnunge heller! En dag skulle han skjuta henne.
Benjamin vågar knappt se på henne, han känner sig som en barnunge.
Men jag var inte någon liten barnunge längre, jag var elva år gammal.
Hon satte sig upp och höll armarna runt knäna och surade som en barnunge.
Hon var så rädd att hon var nära att göra på sig som en liten barnunge.
Gud så hon såg fram emot det här – riktigt som en barnunge på julafton.
Han har betett sig som en barnunge och gjort far till åtlöje inför drängen.
Hon är ju hög som ett hus redan, vem fan är hon? Hon är ju bara en barnunge.
Han öppnade sin plånbok och visade mig ett foto av en knubbig, leende barnunge.
Han lät lika säker som om han skulle ha bedyrat att han kunde hantera en barnunge.
Du skulle inte ha låtit henne göra det, Otto! Vad vet en sådan barnunge vad hon gör.
Och jag är ingen barnunge.
Det kan en barnunge begripa.
Globen fnissade som en barnunge.
Slippa känna mig som en barnunge.
Som bär sig åt som en barnunge.
»Han är en bortskämd rik barnunge.
– Jag är ingen barnunge! hugger Elsa.
Jag är faktiskt ingen barnunge längre.
Ja, faktiskt stolt som en liten barnunge.
Han betedde sig ju som en hysterisk barnunge.
Jävla barnunge, tänkte hon, men det sa hon inte.
Jävla barnunge tänkte hon sedan och log inombords.
Det här hade vilken barnunge som helst klarat av.
– Pappa, du är som en barnunge, bannade hon ängsligt.
”Pysslat om honom som en barnunge”, hade Adèle sagt.
Som om jag varit en barnunge gick jag för att hämta Gilpin.
– Jag vill bada, sade hon med ens, bedjande som en barnunge.
Jag gläder mig som en barnunge åt att få komma till Våroms.
Han var inte någon barnunge som man kunde behandla hur som helst.
Han var väl ingen barnunge heller! En dag skulle han skjuta henne.
Benjamin vågar knappt se på henne, han känner sig som en barnunge.
Men jag var inte någon liten barnunge längre, jag var elva år gammal.
Hon satte sig upp och höll armarna runt knäna och surade som en barnunge.
Hon var så rädd att hon var nära att göra på sig som en liten barnunge.
Gud så hon såg fram emot det här – riktigt som en barnunge på julafton.
Han har betett sig som en barnunge och gjort far till åtlöje inför drängen.
Hon är ju hög som ett hus redan, vem fan är hon? Hon är ju bara en barnunge.
Han öppnade sin plånbok och visade mig ett foto av en knubbig, leende barnunge.
Han lät lika säker som om han skulle ha bedyrat att han kunde hantera en barnunge.
Du skulle inte ha låtit henne göra det, Otto! Vad vet en sådan barnunge vad hon gör.
För henne voro alla barnungar.
Sedan lekte de som barnungar i vattnet.
Ni är barnungar som inte vet vad ni talar om.
Vad är det med er? Ni uppför er som barnungar.
Hon sjasade iväg de bägge poliserna som två barnungar.
Det är rent märkvärdigt vad samtal om barnungar tyckas pigga upp fruntimmer.
Hon suckade trött, som om vi var två dumma barnungar som inte förstod vad vi hade gjort.
Det är det förstås aldrig nån som är på allvar, va? Vi var själva inte stort mer än barnungar.
Det är väl ändå att ta i? Sådant där är för barnungar, och jag är nästan lika gammal som du.
Det viktigaste var att få fast den som begått de vidriga morden, och Per och Patrik bar sig åt som barnungar.
I slutet av raden hoppade Jacob Levins barnungar med strålande ögon och med de flottiga fingrarna i ett rörligt spel i luften.
Jag gick runt där och sa: Vad är det för larv? Varför sitter ni där i grupper som barnungar? Och absolut, många höll med mig.
Knarkande rånare kör ihjäl barnungar, en galning fyller två människor med bly på ett kafé och nu har nån skjutit ihjäl ett skelett också.
Ett stort barn som gladde sig åt den söta smaken och som sedan gått ut i solskenet med en svans av barnungar efter sig, åt vilka han frikostigt delade med sig av godsakerna! Han var glad och ville se alla glada.
Så som Kienschäper med dessa muntra blå ögon fick bukt med den lilla byns barnungar och förmådde leda dem från företrädarens partimässigt soldatmässiga uppfostringssystem ut i något mera mänskliga begreppssfärer, så som han beväpnad med en trädgårdssax gick fram genom böndernas trädgårdar och befriade de viltväxande fruktträden från överflödiga och döda kvistar, så som han opererade träden för cancer och strök på karbolineum, så hade han också helat Evas själsliga skador, lenat bitterheten och gett henne frid i hjärtat.
Sedan lekte de som barnungar i vattnet.
Ni är barnungar som inte vet vad ni talar om.
Vad är det med er? Ni uppför er som barnungar.
Hon sjasade iväg de bägge poliserna som två barnungar.
Det är rent märkvärdigt vad samtal om barnungar tyckas pigga upp fruntimmer.
Hon suckade trött, som om vi var två dumma barnungar som inte förstod vad vi hade gjort.
Det är det förstås aldrig nån som är på allvar, va? Vi var själva inte stort mer än barnungar.
Det är väl ändå att ta i? Sådant där är för barnungar, och jag är nästan lika gammal som du.
Det viktigaste var att få fast den som begått de vidriga morden, och Per och Patrik bar sig åt som barnungar.
I slutet av raden hoppade Jacob Levins barnungar med strålande ögon och med de flottiga fingrarna i ett rörligt spel i luften.
Jag gick runt där och sa: Vad är det för larv? Varför sitter ni där i grupper som barnungar? Och absolut, många höll med mig.
Knarkande rånare kör ihjäl barnungar, en galning fyller två människor med bly på ett kafé och nu har nån skjutit ihjäl ett skelett också.
Ett stort barn som gladde sig åt den söta smaken och som sedan gått ut i solskenet med en svans av barnungar efter sig, åt vilka han frikostigt delade med sig av godsakerna! Han var glad och ville se alla glada.
Så som Kienschäper med dessa muntra blå ögon fick bukt med den lilla byns barnungar och förmådde leda dem från företrädarens partimässigt soldatmässiga uppfostringssystem ut i något mera mänskliga begreppssfärer, så som han beväpnad med en trädgårdssax gick fram genom böndernas trädgårdar och befriade de viltväxande fruktträden från överflödiga och döda kvistar, så som han opererade träden för cancer och strök på karbolineum, så hade han också helat Evas själsliga skador, lenat bitterheten och gett henne frid i hjärtat.
”Men inte springer barnungarna omkring och skryter med det!”.
”De kommer att bli rätt förvånade när barnungarna räddar deras överlägsna liv, eller hur?” frågade Edward.
Och vad beträffar de där två jäntorna, som han nog inte har haft, så var det med säkerhet inte han som hade dem, utan de honom! Det där ska du inte fästa dig vid! Jag ska bespara dig att få veta vad för slags ofog barnungarna i denna enkla och gudfruktiga by brukar ha för sig med varandra.
”De kommer att bli rätt förvånade när barnungarna räddar deras överlägsna liv, eller hur?” frågade Edward.
Och vad beträffar de där två jäntorna, som han nog inte har haft, så var det med säkerhet inte han som hade dem, utan de honom! Det där ska du inte fästa dig vid! Jag ska bespara dig att få veta vad för slags ofog barnungarna i denna enkla och gudfruktiga by brukar ha för sig med varandra.
Fader O’Leary gick dit en kväll efter en dag när det hade gått särskilt dåligt för Jacob i rätten och han skrämde upp den här fete förvuxne barnungen, viftade med en pistol i ansiktet på honom och tvingade honom att underteckna en bekännelse.
Den formella psykologin är dessutom rena barnungen i jämförelse med andra vetenskaper; det har inte ens gått 150 år sedan Wilhelm Wundt först upprättade sitt laboratorium i Leipzig för att försöka undersöka medvetandet på ett systematiskt sätt.
Den formella psykologin är dessutom rena barnungen i jämförelse med andra vetenskaper; det har inte ens gått 150 år sedan Wilhelm Wundt först upprättade sitt laboratorium i Leipzig för att försöka undersöka medvetandet på ett systematiskt sätt.