Aristokratisk i en mening
Kyrkokarriär hade som sagt blivit en aristokratisk försörjningsmöjlighet.
(Liten paus) Han var så aristokratisk, alldeles vit, ingen smuts i fjädrarna, inget grått.
Å andra sidan har Arild en mer aristokratisk profil än den klassiska badorten knappt fyra kilometer därifrån.
Mercedesen skulle också ha känts fel, alldeles för elegant och aristokratisk för någon som var så nere och deppig som han.
Sven Palme skulle längre fram i livet uppfattas som mer aristokratisk till sättet än sin genuint blåblodiga hustru, åtminstone av tjänstefolket.
Men på slotten och herrgårdarna hade snickarsonen och snickerifabrikören plötsligt fått upp ögonen för möblerna som aristokratisk lyx och konst.
Mera traditionella tolkningar föreligger i bidragen i Evans 1978, medan kejsardömet som en i grunden aristokratisk, feodal och militaristisk skapelse framförs i Wehler 1991.
I februari 1919 skrev han också ett annat drama, Heinrich Kämpfert, vars huvudperson kom från påvra förhållanden men blev förälskad i en flicka från en rik och aristokratisk familj.
Den tjugoåttaårige Hearn kommer från ett välbärgat hem i den amerikanska Mellanvästern, han har gått på ett utmärkt college och betecknas med amerikanska mått som ”aristokratisk” till sin karaktär.
Till det yttre framstod denne som långt mer aristokratisk än sin nye chef: en finlemmad man med skarpskurna drag och tjockt vågigt hår som rökte franska cigaretter och såg välklädd ut även i konfektionskostymer.
Sitt intresse för 1700-talet och den gustavianska epoken kunde han omsätta i aristokratisk livsföring på den magnifika herrgården Ekolsund vid Mälaren vilken han som nytillträdd företagsledare förvärvat redan 1917.
Istället för att lyssna till kritiken att de ungerska adelsmännen var föga mer än en aristokratisk frond, försvarade Engels magyarernas sak för dess nationalistiska ambitioner, republikanska anda och revolutionära våld.
Spädbarnet Finch Hatton föddes in i en tillvaro så aristokratisk att en silverskyffel i munnen inte var nog, och det kan inte ses som en högoddsare att han utbildade sig både vid anrika Eton och Oxford, där han exempelvis utmärkte sig inom en rad olika sporter.
Före flykten från Lund hade dock Meurling i flera långa artiklar i Clarté hånat sina gamla vänner: »Man uttryckte sig med vett och vilja, närmast i avsikt att över träffa varandra i spiritualitet, i de mest konstiga snirklar«, vilket resulterat i en »extremt individualistisk, aristokratisk, akademisk och romantisk attityd.
Betraktar vi familjen i ett längre historiskt perspektiv – i rörelse snarare än i frusen tjugotalstablå – var Palme inte så mycket en avfälling som en representant för många av de grundvärderingar och karaktärsegenskaper som präglade släkten Palme: en stark tro på vetenskap och modernitet, en mångspråkig internationalism, en blandning av aristokratisk noblesse oblige och faustisk vilja till makt, ett intresse för litteratur, dramatik och retorik samt en grundmurad övertygelse om nödvändigheten av att mobilisera all sin viljekraft när det gäller att uppnå avgörande mål.
(Liten paus) Han var så aristokratisk, alldeles vit, ingen smuts i fjädrarna, inget grått.
Å andra sidan har Arild en mer aristokratisk profil än den klassiska badorten knappt fyra kilometer därifrån.
Mercedesen skulle också ha känts fel, alldeles för elegant och aristokratisk för någon som var så nere och deppig som han.
Sven Palme skulle längre fram i livet uppfattas som mer aristokratisk till sättet än sin genuint blåblodiga hustru, åtminstone av tjänstefolket.
Men på slotten och herrgårdarna hade snickarsonen och snickerifabrikören plötsligt fått upp ögonen för möblerna som aristokratisk lyx och konst.
Mera traditionella tolkningar föreligger i bidragen i Evans 1978, medan kejsardömet som en i grunden aristokratisk, feodal och militaristisk skapelse framförs i Wehler 1991.
I februari 1919 skrev han också ett annat drama, Heinrich Kämpfert, vars huvudperson kom från påvra förhållanden men blev förälskad i en flicka från en rik och aristokratisk familj.
Den tjugoåttaårige Hearn kommer från ett välbärgat hem i den amerikanska Mellanvästern, han har gått på ett utmärkt college och betecknas med amerikanska mått som ”aristokratisk” till sin karaktär.
Till det yttre framstod denne som långt mer aristokratisk än sin nye chef: en finlemmad man med skarpskurna drag och tjockt vågigt hår som rökte franska cigaretter och såg välklädd ut även i konfektionskostymer.
Sitt intresse för 1700-talet och den gustavianska epoken kunde han omsätta i aristokratisk livsföring på den magnifika herrgården Ekolsund vid Mälaren vilken han som nytillträdd företagsledare förvärvat redan 1917.
Istället för att lyssna till kritiken att de ungerska adelsmännen var föga mer än en aristokratisk frond, försvarade Engels magyarernas sak för dess nationalistiska ambitioner, republikanska anda och revolutionära våld.
Spädbarnet Finch Hatton föddes in i en tillvaro så aristokratisk att en silverskyffel i munnen inte var nog, och det kan inte ses som en högoddsare att han utbildade sig både vid anrika Eton och Oxford, där han exempelvis utmärkte sig inom en rad olika sporter.
Före flykten från Lund hade dock Meurling i flera långa artiklar i Clarté hånat sina gamla vänner: »Man uttryckte sig med vett och vilja, närmast i avsikt att över träffa varandra i spiritualitet, i de mest konstiga snirklar«, vilket resulterat i en »extremt individualistisk, aristokratisk, akademisk och romantisk attityd.
Betraktar vi familjen i ett längre historiskt perspektiv – i rörelse snarare än i frusen tjugotalstablå – var Palme inte så mycket en avfälling som en representant för många av de grundvärderingar och karaktärsegenskaper som präglade släkten Palme: en stark tro på vetenskap och modernitet, en mångspråkig internationalism, en blandning av aristokratisk noblesse oblige och faustisk vilja till makt, ett intresse för litteratur, dramatik och retorik samt en grundmurad övertygelse om nödvändigheten av att mobilisera all sin viljekraft när det gäller att uppnå avgörande mål.
Men ingen i hans krets i den aristokratiska stadsdelen Kolonaki reagerade.
Inga ärr, höga pannor, snygga kindben, aristokratiska näsor, breda hakor.
Hennes blonda raka hår faller i slingor över hennes aristokratiska kindben.
Inga av dessa mer aristokratiska nöjen skulle han komma att utöva under sitt collegeår.
Ansiktet hade diskreta, aristokratiska drag och håret var mörkt och föll i mjuka vågor.
Bredvid sin vackra och tillgjort aristokratiska och poetiska mor tog hon sig ut som en klumpig bondtös.
Umeådragonernas aristokratiska karaktär dämpades visserligen något av deras placering i det folkliga Norrland.
"Jag är stolt över dig!" Det var Hector som med ett brett leende över sitt aristokratiska ansikte puffat på mig.
Blodet, det blå, aristokratiska, röjde sig ändå alltid i tonfall och uttryckssätt, ja i sättet att gå och föra sig.
I skuggan av sina hjältar drömmer sig det aristokratiska Portugal tillbaka till landets förflutna och åren av storhet.
Nu beslöt han att där på allvar förverkliga sina aristokratiska ambitioner genom att uppföra ett slott i engelsk tudorstil.
Calle berättade att hans familj inte fick veta något om Conradins aristokratiska släkt förrän långt efter att han flyttat vidare.
Han ser Karins oändligt aristokratiska ansikte för sitt inre, hur det kan slå om och bli djuriskt på en sekund när hon vädrar honom.
Med sin retoriska förmåga, sin unga familj i Vällingby och sin aristokratiska bakgrund fyllde Palme onekligen kravlistan bättre än Helén.
De utvecklades alla till aristokratiska radikaler – unga män från en privilegierad bakgrund som ville modernisera och demokratisera det egna samhället.
Hon bodde i det imponerande slottet och njöt inte bara av det bekväma aristokratiska livet utan också av de påkostade balerna, banketterna och pjäserna.
Det som skiljer den aristokratiska självkänslan från den borgerliga är att individens värde i första hand bestäms av vad man är och inte vad man gör.
Som en Methusalemlik semit av gammal god konsthandlarras gonade han sig och gnuggade händerna över att vara i dessa dyrbara och aristokratiska tings närhet.
I Sverige utgick den demokratiska nationalismen från Geijers föreställningar om att de redliga svenska odalmännen måste ta makten från de aristokratiska herrarna.
Efter en stund kunde jag dock se att likheterna mellan de båda männen var slående: samma ansiktsform, samma aristokratiska näsa och samma maskulint fyrkantiga haka.
Hans efterträdare Benedictus XV (1914–22) var återigen en påve av den magra, intellektuella, aristokratiska typen: liten, tunn och handikappad av kotförskjutning i ryggen.
Han var också främmande för den kommersiella utlevelsefilosofi som vällde fram inom ungdomskulturen, som skar sig med hans mer elitistiskt präglade modernism och aristokratiska pliktmoral.
Det stod en aura av chic men måttfull radikalitet runt ”den elegante, urbane, alltid älskvärde löjtnant-direktören” och hans vackra, kraftfulla och aristokratiska hustru från Finland.
Till den aristokratiska självkänslan hos familjen von Born fogades nu också en nationell självmedvetenhet; man var stolta finländare som försvarade landets frihet mot det tsaristiska Ryssland.
Alltihop finns kvar: den finskurna, aristokratiska benstommen, det tjocka mörka håret och locken som kröker sig ner över den höga intelligenta pannan, de kraftfulla händerna med sina långa konstnärsfingrar.
Stigande bondeoro och angrepp mot regeringstjänstemän, bröduppror i städer och ökande arbetslöshet resulterade i en förrädisk politisk terräng för de aristokratiska förvaltningarna i det furstliga Tyskland.
Medan han vände och vred på de roliga speglarna, som från alla håll återgåvo hans pojkaktiga och ganska aristokratiska ansikte, fick han utseendet av en ung fröken, som gör sig i ordning till sitt första möte.
Det är friherre Wilhelm Klingspor med sitt långdraget aristokratiska Gustav V-ansikte, slokande ögon och lilla svarta mustasch som nu hänger porträtt mittemot Hugo Stenbeck på väggen i Kinneviks styrelserum på Skeppsbron 18.
Trots sina aristokratiska anor blev han vän med den borgerlige Heinrich Marx och fann nöje i att ta hans begåvade son, Karl, med sig på långa vandringar under vilka han brukade recitera långa stycken av Shakespeare och Homeros.
Upphävandet av spannmålslagarna 1846 hade markerat ”Manchesterskolans” seger: Englands jordägande, aristokratiska elit lämnade plats åt medelklassen, frihandel, John Brights nonkonformistiska vision och bomullsmagnaternas makt.
På sitt lite abstrakta, aristokratiska sätt var han en kompromisslös motståndare till alla former av mänsklig underordning, oavsett om det handlade om kolonialt förtryck, orättvisor i arbetslivet eller ojämlika relationer inom familjen.
Inga ärr, höga pannor, snygga kindben, aristokratiska näsor, breda hakor.
Hennes blonda raka hår faller i slingor över hennes aristokratiska kindben.
Inga av dessa mer aristokratiska nöjen skulle han komma att utöva under sitt collegeår.
Ansiktet hade diskreta, aristokratiska drag och håret var mörkt och föll i mjuka vågor.
Bredvid sin vackra och tillgjort aristokratiska och poetiska mor tog hon sig ut som en klumpig bondtös.
Umeådragonernas aristokratiska karaktär dämpades visserligen något av deras placering i det folkliga Norrland.
"Jag är stolt över dig!" Det var Hector som med ett brett leende över sitt aristokratiska ansikte puffat på mig.
Blodet, det blå, aristokratiska, röjde sig ändå alltid i tonfall och uttryckssätt, ja i sättet att gå och föra sig.
I skuggan av sina hjältar drömmer sig det aristokratiska Portugal tillbaka till landets förflutna och åren av storhet.
Nu beslöt han att där på allvar förverkliga sina aristokratiska ambitioner genom att uppföra ett slott i engelsk tudorstil.
Calle berättade att hans familj inte fick veta något om Conradins aristokratiska släkt förrän långt efter att han flyttat vidare.
Han ser Karins oändligt aristokratiska ansikte för sitt inre, hur det kan slå om och bli djuriskt på en sekund när hon vädrar honom.
Med sin retoriska förmåga, sin unga familj i Vällingby och sin aristokratiska bakgrund fyllde Palme onekligen kravlistan bättre än Helén.
De utvecklades alla till aristokratiska radikaler – unga män från en privilegierad bakgrund som ville modernisera och demokratisera det egna samhället.
Hon bodde i det imponerande slottet och njöt inte bara av det bekväma aristokratiska livet utan också av de påkostade balerna, banketterna och pjäserna.
Det som skiljer den aristokratiska självkänslan från den borgerliga är att individens värde i första hand bestäms av vad man är och inte vad man gör.
Som en Methusalemlik semit av gammal god konsthandlarras gonade han sig och gnuggade händerna över att vara i dessa dyrbara och aristokratiska tings närhet.
I Sverige utgick den demokratiska nationalismen från Geijers föreställningar om att de redliga svenska odalmännen måste ta makten från de aristokratiska herrarna.
Efter en stund kunde jag dock se att likheterna mellan de båda männen var slående: samma ansiktsform, samma aristokratiska näsa och samma maskulint fyrkantiga haka.
Hans efterträdare Benedictus XV (1914–22) var återigen en påve av den magra, intellektuella, aristokratiska typen: liten, tunn och handikappad av kotförskjutning i ryggen.
Han var också främmande för den kommersiella utlevelsefilosofi som vällde fram inom ungdomskulturen, som skar sig med hans mer elitistiskt präglade modernism och aristokratiska pliktmoral.
Det stod en aura av chic men måttfull radikalitet runt ”den elegante, urbane, alltid älskvärde löjtnant-direktören” och hans vackra, kraftfulla och aristokratiska hustru från Finland.
Till den aristokratiska självkänslan hos familjen von Born fogades nu också en nationell självmedvetenhet; man var stolta finländare som försvarade landets frihet mot det tsaristiska Ryssland.
Alltihop finns kvar: den finskurna, aristokratiska benstommen, det tjocka mörka håret och locken som kröker sig ner över den höga intelligenta pannan, de kraftfulla händerna med sina långa konstnärsfingrar.
Stigande bondeoro och angrepp mot regeringstjänstemän, bröduppror i städer och ökande arbetslöshet resulterade i en förrädisk politisk terräng för de aristokratiska förvaltningarna i det furstliga Tyskland.
Medan han vände och vred på de roliga speglarna, som från alla håll återgåvo hans pojkaktiga och ganska aristokratiska ansikte, fick han utseendet av en ung fröken, som gör sig i ordning till sitt första möte.
Det är friherre Wilhelm Klingspor med sitt långdraget aristokratiska Gustav V-ansikte, slokande ögon och lilla svarta mustasch som nu hänger porträtt mittemot Hugo Stenbeck på väggen i Kinneviks styrelserum på Skeppsbron 18.
Trots sina aristokratiska anor blev han vän med den borgerlige Heinrich Marx och fann nöje i att ta hans begåvade son, Karl, med sig på långa vandringar under vilka han brukade recitera långa stycken av Shakespeare och Homeros.
Upphävandet av spannmålslagarna 1846 hade markerat ”Manchesterskolans” seger: Englands jordägande, aristokratiska elit lämnade plats åt medelklassen, frihandel, John Brights nonkonformistiska vision och bomullsmagnaternas makt.
På sitt lite abstrakta, aristokratiska sätt var han en kompromisslös motståndare till alla former av mänsklig underordning, oavsett om det handlade om kolonialt förtryck, orättvisor i arbetslivet eller ojämlika relationer inom familjen.
Calixtus II, född som greve av Burgund, var den kanske mest aristokratiske påven genom tiderna.
Men bilden av barnfamiljen i Vällingby som försökte få vardagslivet att gå ihop var också ett bra sätt att göra den aristokratiske Palme mer folklig.
Hearn dör i en fälla gillrad av en av de ”vanliga” amerikanska soldater han tagit ställning för i konflikten med Cummings: en primitiv, våldsam och hatfylld människa som avskyr den aristokratiske löjtnanten därför att han tycks ge de andra soldaterna ett ögonblicks hopp om att det finns några andra moraliska värden än valet mellan att döda eller dödas.
Men bilden av barnfamiljen i Vällingby som försökte få vardagslivet att gå ihop var också ett bra sätt att göra den aristokratiske Palme mer folklig.
Hearn dör i en fälla gillrad av en av de ”vanliga” amerikanska soldater han tagit ställning för i konflikten med Cummings: en primitiv, våldsam och hatfylld människa som avskyr den aristokratiske löjtnanten därför att han tycks ge de andra soldaterna ett ögonblicks hopp om att det finns några andra moraliska värden än valet mellan att döda eller dödas.
Kallin hade ett aristokratiskt utseende.
Ja, det finns nästan något aristokratiskt över honom.
Hennes uppväxt hade varit mer normalborgerlig än aristokratiskt spektakulär.
En bildskön man med ett välklingande aristokratiskt namn men inget mer än så.
Håret var mörkt bakåtkammat, han hade rena drag och en aristokratiskt böjd näsa.
Hennes kroppshållning har något aristokratiskt över sig, jag har inte sett den hos henne förut.
Näsan, aristokratiskt böjd mot den bleka hopknipna munnen, hade också en viss knotighet, liksom hennes panna, hennes armar, hennes höfter.
Otto räckte aristokratiskt fram handen med böjd handled och såg förorättad ut när Harry, något förvirrad, nöjde sig med att ge den en lätt tryckning.
Hans egen hustru Lilian av den högadliga släkten Vind-Frijs från Skåne hade ett utpräglat svenskt aristokratiskt utseende: blond, skärhyad, smärt och med fina, förnäma drag.
I hakan satt en liten bevekande grop, och näsan var tillplattad mittpå, just där den aristokratiskt borde böjt sig, vilket gav ett intryck av att ansiktet var lätt felskulpterat.
Hans blandning av aristokratiskt självförtroende och bergfast lojalitet med den socialdemokratiska arbetarrörelsen stod i skarp kontrast mot den vilsenhet och vantrivsel som präglade de unga medelklasstudenterna.
Ja, det finns nästan något aristokratiskt över honom.
Hennes uppväxt hade varit mer normalborgerlig än aristokratiskt spektakulär.
En bildskön man med ett välklingande aristokratiskt namn men inget mer än så.
Håret var mörkt bakåtkammat, han hade rena drag och en aristokratiskt böjd näsa.
Hennes kroppshållning har något aristokratiskt över sig, jag har inte sett den hos henne förut.
Näsan, aristokratiskt böjd mot den bleka hopknipna munnen, hade också en viss knotighet, liksom hennes panna, hennes armar, hennes höfter.
Otto räckte aristokratiskt fram handen med böjd handled och såg förorättad ut när Harry, något förvirrad, nöjde sig med att ge den en lätt tryckning.
Hans egen hustru Lilian av den högadliga släkten Vind-Frijs från Skåne hade ett utpräglat svenskt aristokratiskt utseende: blond, skärhyad, smärt och med fina, förnäma drag.
I hakan satt en liten bevekande grop, och näsan var tillplattad mittpå, just där den aristokratiskt borde böjt sig, vilket gav ett intryck av att ansiktet var lätt felskulpterat.
Hans blandning av aristokratiskt självförtroende och bergfast lojalitet med den socialdemokratiska arbetarrörelsen stod i skarp kontrast mot den vilsenhet och vantrivsel som präglade de unga medelklasstudenterna.