Ambivalens i en mening
Lidelsen föder ambivalens.
ambivalens som präglade socialdemokraterna.
Människosonens paradgren är att skapa ambivalens hos dem som dyrkar honom.
ASSISTENTEN (med hans tonfall nyss) Kyrkan ska adla sveket och kalla det ambivalens.
Han klarade inte att leva med ambivalens och följande kväll tog han hårt tag i hennes överarm och sa:.
Hans ambivalens, innerst inne visste han med sig att han gjort sig skyldig till tjänstefel, var inte ny, inte alls.
Det verkar som om män upplever vår ambivalens och följsamhet som ett medgivande till att gå över våra gränser.
Snobb, sprätt, en dandy förknippas med elegans, kallblodighet, sarkasm, ironi, androgynitet eller sexuell ambivalens.
Hon har en förmåga att vrida och vända på min sexuella ambivalens på ett helt annat sätt än vad doktor Schindler gjorde.
Antagligen beror denna ambivalens på att hypnos har missbrukats av bedragare, estradörer och underrättelsetjänster världen över.
I min ambivalens kring mina egna känslor för pappa har jag glömt att han är någon annans pappa, och farfar, och att han är älskad.
– Jaa, sa Wiklander med en hetta som han sällan visade och den ambivalens som naturligt följer när verkligheten inte längre var svart eller vit.
Och Zeke anar att de försöker få barn, och han mer än anar Malins ambivalens inför det, en ambivalens hon nog aldrig skulle erkänna för sig själv.
Hans mamma, som ser skör och utmattad ut i sin mammaklänning, ler, men Silver känner hennes ambivalens inför den här ritualen som om den vore hans egen.
Ändå verkade deras handlingar visa en större ambivalens från deras sida, nästan som om de inte kunde bestämma sig för hur de skulle hantera situationen.
Jag har fortfarande ingen aning om vad hon känner för mig, men jag börjar misstänka att hennes ambivalens troligtvis inte ska ses som något odelat positivt.
Min nyfunna ambivalens gentemot honom löses snabbt upp i det gamla välbekanta föraktet när jag ställs öga mot öga med storebrodern jag minns, överlägset arrogant och egocentrisk.
Man måste acceptera att det finns en ambivalens i detta, att se att båda sakerna stämmer, att ens far var nazist, att han bidrog till det som skedde och samtidigt var en kärleksfull far.
Men jag kan föreställa mig att han upplevde något starkare, mer intrikat och mer paradoxalt som hade att göra med den ambivalens som jag har antagit att han kände mot sin välgörare och tyrann till far.
I Sju tre gick den överstyr och blev till okänslighet, men man anar att längtan efter det judiska har att göra med denna ambivalens, och röjer en önskan att få anklaga i stället för att vara anklagad.
Varför är det så? Cindy Aron ser en ”djup ambivalens” gentemot lek och lättja i den moderna världen, vilket hon härleder till puritanska föreställningar kring det förmodade värdet av arbete inom den protestantiska arbetsmoralen.
(Att Majakovskij vid samma tid kunde skriva så olika dikter som »Vår marsch« och »Ode till revolutionen«, å ena sidan, och »Till Ryssland«, å den andra, bör inte förvåna – det är ett uttryck för den ambivalens som präglade hans inställning till revolutionen.
Man knyter band till dem genom ambivalens; håller dem osäkra på hur mycket man tycker om dem, blandar beröm med klander på ett sätt så att de inte vet vilket som väntar, förutskickar straff och belöningar, förklarar dem små och usla men värda nåden på vissa villkor.
Sedan finns Tove där igen i tankarna, och Malin undrar varför hon inte bara dykt upp i lägenheten eller på stationen, varför hon inte insisterat på att de skulle träffas eller ens föreslagit det, och hon känner musklerna kring bröstkorgen dra sig samman, inser att Tove känner samma ambivalens som hon själv.
ambivalens som präglade socialdemokraterna.
Människosonens paradgren är att skapa ambivalens hos dem som dyrkar honom.
ASSISTENTEN (med hans tonfall nyss) Kyrkan ska adla sveket och kalla det ambivalens.
Han klarade inte att leva med ambivalens och följande kväll tog han hårt tag i hennes överarm och sa:.
Hans ambivalens, innerst inne visste han med sig att han gjort sig skyldig till tjänstefel, var inte ny, inte alls.
Det verkar som om män upplever vår ambivalens och följsamhet som ett medgivande till att gå över våra gränser.
Snobb, sprätt, en dandy förknippas med elegans, kallblodighet, sarkasm, ironi, androgynitet eller sexuell ambivalens.
Hon har en förmåga att vrida och vända på min sexuella ambivalens på ett helt annat sätt än vad doktor Schindler gjorde.
Antagligen beror denna ambivalens på att hypnos har missbrukats av bedragare, estradörer och underrättelsetjänster världen över.
I min ambivalens kring mina egna känslor för pappa har jag glömt att han är någon annans pappa, och farfar, och att han är älskad.
– Jaa, sa Wiklander med en hetta som han sällan visade och den ambivalens som naturligt följer när verkligheten inte längre var svart eller vit.
Och Zeke anar att de försöker få barn, och han mer än anar Malins ambivalens inför det, en ambivalens hon nog aldrig skulle erkänna för sig själv.
Hans mamma, som ser skör och utmattad ut i sin mammaklänning, ler, men Silver känner hennes ambivalens inför den här ritualen som om den vore hans egen.
Ändå verkade deras handlingar visa en större ambivalens från deras sida, nästan som om de inte kunde bestämma sig för hur de skulle hantera situationen.
Jag har fortfarande ingen aning om vad hon känner för mig, men jag börjar misstänka att hennes ambivalens troligtvis inte ska ses som något odelat positivt.
Min nyfunna ambivalens gentemot honom löses snabbt upp i det gamla välbekanta föraktet när jag ställs öga mot öga med storebrodern jag minns, överlägset arrogant och egocentrisk.
Man måste acceptera att det finns en ambivalens i detta, att se att båda sakerna stämmer, att ens far var nazist, att han bidrog till det som skedde och samtidigt var en kärleksfull far.
Men jag kan föreställa mig att han upplevde något starkare, mer intrikat och mer paradoxalt som hade att göra med den ambivalens som jag har antagit att han kände mot sin välgörare och tyrann till far.
I Sju tre gick den överstyr och blev till okänslighet, men man anar att längtan efter det judiska har att göra med denna ambivalens, och röjer en önskan att få anklaga i stället för att vara anklagad.
Varför är det så? Cindy Aron ser en ”djup ambivalens” gentemot lek och lättja i den moderna världen, vilket hon härleder till puritanska föreställningar kring det förmodade värdet av arbete inom den protestantiska arbetsmoralen.
(Att Majakovskij vid samma tid kunde skriva så olika dikter som »Vår marsch« och »Ode till revolutionen«, å ena sidan, och »Till Ryssland«, å den andra, bör inte förvåna – det är ett uttryck för den ambivalens som präglade hans inställning till revolutionen.
Man knyter band till dem genom ambivalens; håller dem osäkra på hur mycket man tycker om dem, blandar beröm med klander på ett sätt så att de inte vet vilket som väntar, förutskickar straff och belöningar, förklarar dem små och usla men värda nåden på vissa villkor.
Sedan finns Tove där igen i tankarna, och Malin undrar varför hon inte bara dykt upp i lägenheten eller på stationen, varför hon inte insisterat på att de skulle träffas eller ens föreslagit det, och hon känner musklerna kring bröstkorgen dra sig samman, inser att Tove känner samma ambivalens som hon själv.
Ta vara på ambivalensen, oklarheten.
Men ambivalensen inom er manifesterar sig i blodet.
Att undersöka vad förvirringen utgörs av i stället för att ”bejaka ambivalensen och det mångtydiga” är att vara rigid.
Det är den här oförmågan att bestämma sig – ambivalensen – som gör att man säger att de här barnen har en otrygg-ambivalent anknytning till sina föräldrar.
Det är ett slags förnedring han genomlider, som definitivt inte är pojkarnas avsikt eller fel utan något som han åsamkar sig själv på grund av motsägelserna eller ambivalensen i den självkänsla han utrustats med.
Men ambivalensen inom er manifesterar sig i blodet.
Att undersöka vad förvirringen utgörs av i stället för att ”bejaka ambivalensen och det mångtydiga” är att vara rigid.
Det är den här oförmågan att bestämma sig – ambivalensen – som gör att man säger att de här barnen har en otrygg-ambivalent anknytning till sina föräldrar.
Det är ett slags förnedring han genomlider, som definitivt inte är pojkarnas avsikt eller fel utan något som han åsamkar sig själv på grund av motsägelserna eller ambivalensen i den självkänsla han utrustats med.