Stubb i en mening
Rubb och stubb.
Rubb och stubb, Assad.
Bomberg, Elizabeth & Alexander Stubb (red) (2003) The.
– Han säljer rubb och stubb, sammanfattade Johansson.
En svag vind rör sig över de skördade rapsfältens stubb.
Håret är cendréfärgat och kortklippt, nästan som stubb.
Han kliade sig på kinden som hade en nästan dygnslång stubb.
Joachim strök sig över flinten som hade börjat bli till stubb.
Jag strök kinden över hans stubb och njöt av den sträva känslan.
Släktingarna hade antagligen tagit med sig rubb och stubb efter mordet.
Jag lät käften gå för ovanlighetens skull och hon köpte rubb som stubb.
Hon hade ett tre månader långt spretigt svart stubb sedan skalloperationen.
Istället för den blonda kalufsen hade han bara en kort, rågblond stubb kvar.
Lite stubb klär alltid en grov karl, tänkte Johansson och stapplade tillbaka in på rummet.
Han har varit inne på nätsidorna hos alla de stora tidningarna, läst rubb och stubb om morden.
Barnen var för upptagna för att vara medvetna om omvärlden, och strax hade de smackat i sig rubb och stubb.
Rubb och stubb, och just nu såg det ut som om dagsvinsten skulle kunna bli på tvåhundrafemtiotusen eller däromkring.
I hörnet, en bit innanför avspärrningen, står en uniformerad polis och talar med en kort man med stubb till hår och lika kort stubb till skägg.
”Du sa ju att du mådde jättedåligt över det”, sa jag och stirrade på den lilla fläcken stubb mellan Wades ögonbryn där han rakade isär dem.
Längst ut på hakan och under polisongerna syntes små, asymmetriska områden med mörk stubb, det första beviset jag någonsin sett på att Sammy hade någon som helst ansiktsbehåring.
Magdalena såg på skolfotona av Tina och Christer som hängde snett över varandra bredvid fönstret, Tina i permanentat och omsorgsfullt tuperat hår – ett tydligt doftminne av Jane Hellen-spray svepte förbi – och Christer i ljus stubb och runda kinder.
Rubb och stubb, Assad.
Bomberg, Elizabeth & Alexander Stubb (red) (2003) The.
– Han säljer rubb och stubb, sammanfattade Johansson.
En svag vind rör sig över de skördade rapsfältens stubb.
Håret är cendréfärgat och kortklippt, nästan som stubb.
Han kliade sig på kinden som hade en nästan dygnslång stubb.
Joachim strök sig över flinten som hade börjat bli till stubb.
Jag strök kinden över hans stubb och njöt av den sträva känslan.
Släktingarna hade antagligen tagit med sig rubb och stubb efter mordet.
Jag lät käften gå för ovanlighetens skull och hon köpte rubb som stubb.
Hon hade ett tre månader långt spretigt svart stubb sedan skalloperationen.
Istället för den blonda kalufsen hade han bara en kort, rågblond stubb kvar.
Lite stubb klär alltid en grov karl, tänkte Johansson och stapplade tillbaka in på rummet.
Han har varit inne på nätsidorna hos alla de stora tidningarna, läst rubb och stubb om morden.
Barnen var för upptagna för att vara medvetna om omvärlden, och strax hade de smackat i sig rubb och stubb.
Rubb och stubb, och just nu såg det ut som om dagsvinsten skulle kunna bli på tvåhundrafemtiotusen eller däromkring.
I hörnet, en bit innanför avspärrningen, står en uniformerad polis och talar med en kort man med stubb till hår och lika kort stubb till skägg.
”Du sa ju att du mådde jättedåligt över det”, sa jag och stirrade på den lilla fläcken stubb mellan Wades ögonbryn där han rakade isär dem.
Längst ut på hakan och under polisongerna syntes små, asymmetriska områden med mörk stubb, det första beviset jag någonsin sett på att Sammy hade någon som helst ansiktsbehåring.
Magdalena såg på skolfotona av Tina och Christer som hängde snett över varandra bredvid fönstret, Tina i permanentat och omsorgsfullt tuperat hår – ett tydligt doftminne av Jane Hellen-spray svepte förbi – och Christer i ljus stubb och runda kinder.
Du sa att jag måste åka på stubben.
Det här är häktningsskäl på stubben.
Jag var ju tvungen att packa ihop och ge mig av på stubben.
”Kan du hoppa ur paulunen och komma till Göteborg på stubben?”.
Fler och fler fåglar kretsade över stubben, landade och började äta.
”Ingenting”, sa Grim och log, drog handen genom stubben på sitt huvud.
Ute på stubben stod spannmålslastbilar och väntade på att få forsla bort vetet.
Han hade rakat huvud, där den mörka stubben ändå avslöjade att han höll på att bli skallig.
Jacob stirrade på den vassa, uppstickande stubben med en förvåning som snart övergick i rädsla.
Den prunkande vildsenapen som under de kallare månaderna blommade mellan plantraderna har kapats av och stubben har plöjts ner.
Under det att han stod på stubben, innan kramperna började, pekade Quick och beskrev att han därifrån kunde se ’hemligheten’.
Vattnet rann över hjässan på honom igen, han kände med handen över huden och drog sen med hyveln där stubben fortfarande var sträv.
Han ville inte riskera att bli stoppad för en trafikförseelse när Thomas Vanadium, den mänskliga stubben, låg död och inlindad i baksätet.
Han hade nog bara en stark skäggväxt, och hans mörka färgsättning fick troligen stubben att börja synas redan innan han hunnit äta färdigt frukosten.
En tredje dobermann reser sig bakom den väldiga och halvt förstenade stubben av ett sedan länge försvunnet cederträd på gårdsplanen, omgivet av en trasslig härva av eksly.
Quick ställer sig någon meter från björken som kapats, stubben har anvisats för honom, och gör en sektor med händerna i riktning uppåt i området i riktning från vägen.
Efter att ha funderat lite på den mest effektiva placeringen lämnade han kvar tjugofemcentaren och väskan – precis när Vanadium, den mänskliga stubben, klampade nerför trappan.
Trots att det ligger nära till hands att se detta närmande som ett infiltrationsförsök från säkerhetsorganens sida var intresset långtifrån ensidigt: sommaren 1928 dyker tjekisterna upp i dikten »En händelse på landet« som gäster på datjan i Pusjkino, där de tillsammans med Majakovskij roar sig med att peppra stubben som utgör måltavlan för deras browning- och mauserpistoler full med bly.
Det här är häktningsskäl på stubben.
Jag var ju tvungen att packa ihop och ge mig av på stubben.
”Kan du hoppa ur paulunen och komma till Göteborg på stubben?”.
Fler och fler fåglar kretsade över stubben, landade och började äta.
”Ingenting”, sa Grim och log, drog handen genom stubben på sitt huvud.
Ute på stubben stod spannmålslastbilar och väntade på att få forsla bort vetet.
Han hade rakat huvud, där den mörka stubben ändå avslöjade att han höll på att bli skallig.
Jacob stirrade på den vassa, uppstickande stubben med en förvåning som snart övergick i rädsla.
Den prunkande vildsenapen som under de kallare månaderna blommade mellan plantraderna har kapats av och stubben har plöjts ner.
Under det att han stod på stubben, innan kramperna började, pekade Quick och beskrev att han därifrån kunde se ’hemligheten’.
Vattnet rann över hjässan på honom igen, han kände med handen över huden och drog sen med hyveln där stubben fortfarande var sträv.
Han ville inte riskera att bli stoppad för en trafikförseelse när Thomas Vanadium, den mänskliga stubben, låg död och inlindad i baksätet.
Han hade nog bara en stark skäggväxt, och hans mörka färgsättning fick troligen stubben att börja synas redan innan han hunnit äta färdigt frukosten.
En tredje dobermann reser sig bakom den väldiga och halvt förstenade stubben av ett sedan länge försvunnet cederträd på gårdsplanen, omgivet av en trasslig härva av eksly.
Quick ställer sig någon meter från björken som kapats, stubben har anvisats för honom, och gör en sektor med händerna i riktning uppåt i området i riktning från vägen.
Efter att ha funderat lite på den mest effektiva placeringen lämnade han kvar tjugofemcentaren och väskan – precis när Vanadium, den mänskliga stubben, klampade nerför trappan.
Trots att det ligger nära till hands att se detta närmande som ett infiltrationsförsök från säkerhetsorganens sida var intresset långtifrån ensidigt: sommaren 1928 dyker tjekisterna upp i dikten »En händelse på landet« som gäster på datjan i Pusjkino, där de tillsammans med Majakovskij roar sig med att peppra stubben som utgör måltavlan för deras browning- och mauserpistoler full med bly.