Ordknapp i en mening
Han är inte bara ordknapp, tänkte Elina.
Roland Myrén var ordknapp och lät lite trött.
Den uniformerade var ordknapp och svarade tvärt och kortfattat samtidigt som han drack girigt ur en Camelbak, en liten ryggsäck med sugrör på ryggen.
Hon var väldigt ordknapp men när hon talade om morden hon sett, morden på små barn, blev hon inåtvänd och drömmande och hennes ögon försvann i fjärran.
Roland Myrén var ordknapp och lät lite trött.
Den uniformerade var ordknapp och svarade tvärt och kortfattat samtidigt som han drack girigt ur en Camelbak, en liten ryggsäck med sugrör på ryggen.
Hon var väldigt ordknapp men när hon talade om morden hon sett, morden på små barn, blev hon inåtvänd och drömmande och hennes ögon försvann i fjärran.
De hade inte själva haft några barn, och på sitt sträva ordknappa sätt hade de varit mycket vänliga mot Agda.
Hur ordknappt och kargt samlivet med mannen än hade varit, så föreföll henne nu denna fattigdom ha varit en rikedom, ja, att få ha en stum Otto i närheten skulle ha varit en ren välsignelse för henne!.