ömklige i en mening
Pius XI protesterade i brev förgäves till både Mussolini och den ömklige kung Viktor Emanuel III, som utan att göra motstånd undertecknat raslagarna.
Där han stod framför Jacob, så liten och smal med ansiktet övergjutet av ett moln av melankoli från de trötta ögonen, fick Jacob ett sådant förakt för denne Doras ömklige älskare, hans sjuke svåger, som tillfälligt gynnats av denna kärlekskvinnas erotiska givmildhet och milda ömsinthet, att han brast i skratt.
Och kommissarie Escherich – nej, den ömklige, ångestfulle människouslingen Escherich, som för inte mer än en timme sedan hade varit en mäktig Gestapokommissarie, ansträngde sig med pannan svettig av dödsångest att svälja ner den varmt äckliga blodströmmen, att inte solka ner mattan, hans egen, nej, numera herr kriminalrådet Zotts fina matta….
Hans blod kommer över mitt huvud… Som han sa de orden! Och hans blod över mitt! Nej, det är jag som har Enno Kluges liv på mitt samvete, den ömklige oduglingen, som jag offrade för att kunna utlämna den här mannen åt en hord berusade svin! Den här mannen kommer inte att jämra sig som den lille ute på båtbryggan, den här kommer att dö med värdighet….
Där han stod framför Jacob, så liten och smal med ansiktet övergjutet av ett moln av melankoli från de trötta ögonen, fick Jacob ett sådant förakt för denne Doras ömklige älskare, hans sjuke svåger, som tillfälligt gynnats av denna kärlekskvinnas erotiska givmildhet och milda ömsinthet, att han brast i skratt.
Och kommissarie Escherich – nej, den ömklige, ångestfulle människouslingen Escherich, som för inte mer än en timme sedan hade varit en mäktig Gestapokommissarie, ansträngde sig med pannan svettig av dödsångest att svälja ner den varmt äckliga blodströmmen, att inte solka ner mattan, hans egen, nej, numera herr kriminalrådet Zotts fina matta….
Hans blod kommer över mitt huvud… Som han sa de orden! Och hans blod över mitt! Nej, det är jag som har Enno Kluges liv på mitt samvete, den ömklige oduglingen, som jag offrade för att kunna utlämna den här mannen åt en hord berusade svin! Den här mannen kommer inte att jämra sig som den lille ute på båtbryggan, den här kommer att dö med värdighet….
Biblens läsande – o ömkliga rön? –.
Behövde tröst i sitt ömkliga tillstånd.
Hon såg på de ömkliga ögonen på fotografiet.
Ungar i dräkter är fåniga men åldrande segrare är bara ömkliga.
Äter mitt torra bröd och mina ägg och skriver ömkliga kärlekshistorier.
Jag betvivlar det, men de är så ömkliga att jag måste försöka hjälpa dem.
Billy såg på den ömkliga gestalten och önskade att allt hade sett annorlunda ut.
Hon sköt fram bysten och tittade med ett nedlåtande leende ned på den ömkliga Lilian.
Dramat han bevittnade och motvilligt drogs in i skulle förändra hans ömkliga tillvaro totalt.
Det var inte ofta i hans ömkliga tillvaro som en medmänniska hade unnat honom en vänlig blick.
De ser verkligen ömkliga ut, smutsiga, rädda och misshandlade, hopkrupna i landstingets gula filtar.
Antagligen påskyndade det förakt de lokala härskarna väckte genom sitt ömkliga agerande deras egen undergång.
Deras ömkliga skrik var så fyllda av rädsla, sårbarhet, elände och ensamhet att Chyna nästan inte stod ut med att höra dem.
Mördare är i regel ömkliga typer, och det är sällan svårt att hitta minst tio bra anledningar till att det har blivit som det har blivit.
Den ömkliga figuren som hasade sig fram genom tillvaron på sina handflator satt tydligen inne med betydligt fler uppgifter än han ville tillstå.
Jag klamrade mig fast vid Alexander och önskade att jag kunde skydda honom på något sätt, ta hand om honom i detta ömkliga skal jag iklätt honom.
Så ömkliga alltid de människor voro, som gingo omkring stoltserande med att vara riktigt duktiga och kavata! Tappra voro bara de enkla och anspråkslösa.
Förklädd till tiggare men väl innanför dörren kastar han sina ömkliga paltor och träder fram i frälsarens ljusomstrålade dräkt: Palmblad och rökelse, horn och cymbaler, det detektiva stordådet.
Han sa också att han behövde ett par försökskaniner och i mitt ömkliga och föga »maskulina« tillstånd fick ändå en slags kampanda i mig att anta utmaningen: »You say jump, I say how high?« Jag lovade dyrt och heligt att satsa helhjärtat på projektet – och ångrade mig snart bittert.
Ensam med sig själv pressade han ofta naglarna in i händerna, slöt ögonen, koncentrerade all sin styrka inom sig – och då tänkte han på Anna, han försökte se henne där hon fanns i sin cell, och han sände ut kraftströmmar för att inge henne nytt mod, så att hon inte skulle förlora sin värdighet, inte ödmjuka sig för dessa ömkliga varelser, som knappast ägde någonting mänskligt kvar.
Behövde tröst i sitt ömkliga tillstånd.
Hon såg på de ömkliga ögonen på fotografiet.
Ungar i dräkter är fåniga men åldrande segrare är bara ömkliga.
Äter mitt torra bröd och mina ägg och skriver ömkliga kärlekshistorier.
Jag betvivlar det, men de är så ömkliga att jag måste försöka hjälpa dem.
Billy såg på den ömkliga gestalten och önskade att allt hade sett annorlunda ut.
Hon sköt fram bysten och tittade med ett nedlåtande leende ned på den ömkliga Lilian.
Dramat han bevittnade och motvilligt drogs in i skulle förändra hans ömkliga tillvaro totalt.
Det var inte ofta i hans ömkliga tillvaro som en medmänniska hade unnat honom en vänlig blick.
De ser verkligen ömkliga ut, smutsiga, rädda och misshandlade, hopkrupna i landstingets gula filtar.
Antagligen påskyndade det förakt de lokala härskarna väckte genom sitt ömkliga agerande deras egen undergång.
Deras ömkliga skrik var så fyllda av rädsla, sårbarhet, elände och ensamhet att Chyna nästan inte stod ut med att höra dem.
Mördare är i regel ömkliga typer, och det är sällan svårt att hitta minst tio bra anledningar till att det har blivit som det har blivit.
Den ömkliga figuren som hasade sig fram genom tillvaron på sina handflator satt tydligen inne med betydligt fler uppgifter än han ville tillstå.
Jag klamrade mig fast vid Alexander och önskade att jag kunde skydda honom på något sätt, ta hand om honom i detta ömkliga skal jag iklätt honom.
Så ömkliga alltid de människor voro, som gingo omkring stoltserande med att vara riktigt duktiga och kavata! Tappra voro bara de enkla och anspråkslösa.
Förklädd till tiggare men väl innanför dörren kastar han sina ömkliga paltor och träder fram i frälsarens ljusomstrålade dräkt: Palmblad och rökelse, horn och cymbaler, det detektiva stordådet.
Han sa också att han behövde ett par försökskaniner och i mitt ömkliga och föga »maskulina« tillstånd fick ändå en slags kampanda i mig att anta utmaningen: »You say jump, I say how high?« Jag lovade dyrt och heligt att satsa helhjärtat på projektet – och ångrade mig snart bittert.
Ensam med sig själv pressade han ofta naglarna in i händerna, slöt ögonen, koncentrerade all sin styrka inom sig – och då tänkte han på Anna, han försökte se henne där hon fanns i sin cell, och han sände ut kraftströmmar för att inge henne nytt mod, så att hon inte skulle förlora sin värdighet, inte ödmjuka sig för dessa ömkliga varelser, som knappast ägde någonting mänskligt kvar.
De flaxade ömkligt.
Han grät ömkligt nu.
”Du är så snäll”, säger han ömkligt.
I närheten gnällde en annan ömkligt och tjöt.
Men han kunde inte rubbas från mattes dörr och ylade ömkligt.
»Ah, säg att det är fantastiskt«, vädjade han nästan ömkligt.
Då sjönk hon ned på en stol och började ömkligt gråta över dem.
Hon log föraktfullt som om det också visade hur ömkligt manssläktet var.
Fåren hade förstummats av det plötsliga ljuset men började nu åter bräka ömkligt.
Sin fria arm höll han lyft över det våta skjortbröstet, som ett ömkligt skydd mot vinden.
Den låg där med de duniga vingarna ömkligt utsträckta, som efter ett sista darrande vingslag.
Minns du hjälten i min roman »I havsbandet», han som ömkligt omkommer på en ö mitt i havet.
Hon har på sig mjukisbyxor och t-shirt, ansiktsuttrycket är ömkligt och påminner om en övergiven hundvalps.
Jag stängde av motorn, som stönade ömkligt efter att ha gått på tomgång så länge, och klev ut i duggregnet.
Det lilla liv hon nu dött för levde ännu, ömkligt pipande, som ett litet ensamt djur, när Jacob gått därifrån.
Varför hade hon föreslagit Betty att bjuda Tord Holmström? Ville hon se honom tillsammans med andra? Det skulle kanske bli ett ömkligt misslyckande.
Han går med hakan något framskjuten, vilket skulle kunna se överlägset ut, om det inte vore för hans litenhet, och för att axelvaddarna på hans kavaj slokar så ömkligt.
”Nå”, frågade Laura medan hon bättrade på sitt ömkligt avslickade lager läppglans framför spegeln, ”vad säger du, Joann – är du egentligen svan eller… gorilla?”.
Den ouppbäddade sängen efter kokerskan förstärkte intrycket av ett slags övergivet och ovårdat, ömkligt armod, som stod i så skarp motsats till villan där uppe i trädgården.
Och den medelålders kvinna som inte har någon partner – vilket ömkligt och fattigt ord, förresten – råds beskäftigt till regelbunden onani för att hålla sexualorganen i gång.
Hunden släppte taget, föll undan och gnällde, ett ömkligt ljud som gjorde henne illamående, men också ett underbart ljud att höra – ja, verkligen – ett härligt ljud, som den ljuvaste musik.
Det berodde kanske på min härkomst, kanske på att jag var adopterad, eller också var det bara för att jag var Lennarts och Anne Maries son och de inte hade något till övers för dumskallar, men allt detta prat om att inte göra ett handtag och inte ha några verkliga planer var ömkligt.
Med rykte om sig att vara en av de finaste skolorna i Preussen främjade detta mer liberala gymnasium säkert Engels språkbegåvning och under handledning av en doktor Clausen (”den ende som kan väcka en känsla för poesi bland eleverna, en känsla som annars skulle vara dömd att ömkligt gå under bland Wuppertals kälkborgare”) närdes hans växande intresse för forntida germanska romantiska myter.
Han grät ömkligt nu.
”Du är så snäll”, säger han ömkligt.
I närheten gnällde en annan ömkligt och tjöt.
Men han kunde inte rubbas från mattes dörr och ylade ömkligt.
»Ah, säg att det är fantastiskt«, vädjade han nästan ömkligt.
Då sjönk hon ned på en stol och började ömkligt gråta över dem.
Hon log föraktfullt som om det också visade hur ömkligt manssläktet var.
Fåren hade förstummats av det plötsliga ljuset men började nu åter bräka ömkligt.
Sin fria arm höll han lyft över det våta skjortbröstet, som ett ömkligt skydd mot vinden.
Den låg där med de duniga vingarna ömkligt utsträckta, som efter ett sista darrande vingslag.
Minns du hjälten i min roman »I havsbandet», han som ömkligt omkommer på en ö mitt i havet.
Hon har på sig mjukisbyxor och t-shirt, ansiktsuttrycket är ömkligt och påminner om en övergiven hundvalps.
Jag stängde av motorn, som stönade ömkligt efter att ha gått på tomgång så länge, och klev ut i duggregnet.
Det lilla liv hon nu dött för levde ännu, ömkligt pipande, som ett litet ensamt djur, när Jacob gått därifrån.
Varför hade hon föreslagit Betty att bjuda Tord Holmström? Ville hon se honom tillsammans med andra? Det skulle kanske bli ett ömkligt misslyckande.
Han går med hakan något framskjuten, vilket skulle kunna se överlägset ut, om det inte vore för hans litenhet, och för att axelvaddarna på hans kavaj slokar så ömkligt.
”Nå”, frågade Laura medan hon bättrade på sitt ömkligt avslickade lager läppglans framför spegeln, ”vad säger du, Joann – är du egentligen svan eller… gorilla?”.
Den ouppbäddade sängen efter kokerskan förstärkte intrycket av ett slags övergivet och ovårdat, ömkligt armod, som stod i så skarp motsats till villan där uppe i trädgården.
Och den medelålders kvinna som inte har någon partner – vilket ömkligt och fattigt ord, förresten – råds beskäftigt till regelbunden onani för att hålla sexualorganen i gång.
Hunden släppte taget, föll undan och gnällde, ett ömkligt ljud som gjorde henne illamående, men också ett underbart ljud att höra – ja, verkligen – ett härligt ljud, som den ljuvaste musik.
Det berodde kanske på min härkomst, kanske på att jag var adopterad, eller också var det bara för att jag var Lennarts och Anne Maries son och de inte hade något till övers för dumskallar, men allt detta prat om att inte göra ett handtag och inte ha några verkliga planer var ömkligt.
Med rykte om sig att vara en av de finaste skolorna i Preussen främjade detta mer liberala gymnasium säkert Engels språkbegåvning och under handledning av en doktor Clausen (”den ende som kan väcka en känsla för poesi bland eleverna, en känsla som annars skulle vara dömd att ömkligt gå under bland Wuppertals kälkborgare”) närdes hans växande intresse för forntida germanska romantiska myter.
En liten ömklig hankatt.
Hur ömklig ensamheten är.
Vilket gjorde honom än mer ömklig.
Det var en ömklig syn som mötte dem.
Som en kvidande ömklig massa sjönk hon ihop.
”… och inte någon skenhelig, ömklig …”.
Han försökte bedja, en ömklig bön, men han kunde inte.
– Gråter Bell? frågade han och tog på sig en ömklig min.
Känner mig ömklig när det visat sig vara ett missförstånd.
Tina såg lite ömklig ut, tyckte Johan när han kramade om henne.
Hon kände sig liten och svag och ömklig, och darrade och darrade.
Maria lade armarna i kors över bröstet och det var en ömklig rörelse.
Han såg kanske ut som en ömklig löja nu, men var i själva verket en gädda.
Hans hår, vanligtvis tjockt och tillbakastruket, bar spår av fyra dagars ömklig sjukhusvistelse.
En värdelös, ömklig liten gaphals, om den levde eller inte, det var fullständigt betydelselöst.
De här pojkarna höll sig tysta, men jag kände mig rätt ömklig tills någon ryckte med sig dem båda ut i köket.
Vart och ett för sig utgör fiendefartygen en ömklig syn, men sammantaget är de lika många som svalorna på himlen.
”Jag vet att det finns ingen som kan pyssla om en bättre än hon, så att man blir ömklig och glad och stark riktigt”.
Det får fart på honom och han kilar bort till kanten av gräsmattan och stannar vid häcken för att ge mig en ömklig blick.
Håret var bakåtkammat och hon såg nästan ömklig ut där hon satt i soffan och tuggade på en överfralla med ost och Kalles kaviar.
Hon sökte sin son Gusten, och en sekund såg hon honom åter sådan han var – en ömklig brudgum med lallande tunga och svullna lemmar.
Vi hade sett samma sak, och dragit samma slutsatser utifrån det som vi hade sett, och vi hade båda tyckt att det var en komisk och lite ömklig syn.
Hon fann honom ömklig där han satt tung på stolen och bekände sin tarvlighet, sitt trista liv och sin rädsla som han försökte adla till frisinne.
Ansiktet svart av stenkolsröken på tåget, kinderna ihåliga, håret fuktigt av svett och gråsprängt, ögonen hemskt stirrande, skjortbröstet solkigt: det var en ömklig åsyn.
Han, kirurgen, van att tillfoga andra ont utan spår av medlidande, denne förkunnare av det överlagda mordet, han ser så ömklig ut, blek som ett lik, han skälver, stammar, och vid åsynen av doktorn bakom mig sjunker han ihop gripen av skräck, som förfärar mig mer än alla de föregående rysligheterna.
Dusty var medveten om det, och trots vad han hade sett närde han ett oresonligt, desperat, svagt hopp som ännu inte släckts, en ömklig önskan att allt skulle visa sig vara ett fasansfullt misstag, att den döda inte var död, bara medvetslös eller i koma, att hon kanske sov och snart skulle vakna upp och komma in i rummet och undra varför alla såg så sorgsna ut.
Hur ömklig ensamheten är.
Vilket gjorde honom än mer ömklig.
Det var en ömklig syn som mötte dem.
Som en kvidande ömklig massa sjönk hon ihop.
”… och inte någon skenhelig, ömklig …”.
Han försökte bedja, en ömklig bön, men han kunde inte.
– Gråter Bell? frågade han och tog på sig en ömklig min.
Känner mig ömklig när det visat sig vara ett missförstånd.
Tina såg lite ömklig ut, tyckte Johan när han kramade om henne.
Hon kände sig liten och svag och ömklig, och darrade och darrade.
Maria lade armarna i kors över bröstet och det var en ömklig rörelse.
Han såg kanske ut som en ömklig löja nu, men var i själva verket en gädda.
Hans hår, vanligtvis tjockt och tillbakastruket, bar spår av fyra dagars ömklig sjukhusvistelse.
En värdelös, ömklig liten gaphals, om den levde eller inte, det var fullständigt betydelselöst.
De här pojkarna höll sig tysta, men jag kände mig rätt ömklig tills någon ryckte med sig dem båda ut i köket.
Vart och ett för sig utgör fiendefartygen en ömklig syn, men sammantaget är de lika många som svalorna på himlen.
”Jag vet att det finns ingen som kan pyssla om en bättre än hon, så att man blir ömklig och glad och stark riktigt”.
Det får fart på honom och han kilar bort till kanten av gräsmattan och stannar vid häcken för att ge mig en ömklig blick.
Håret var bakåtkammat och hon såg nästan ömklig ut där hon satt i soffan och tuggade på en överfralla med ost och Kalles kaviar.
Hon sökte sin son Gusten, och en sekund såg hon honom åter sådan han var – en ömklig brudgum med lallande tunga och svullna lemmar.
Vi hade sett samma sak, och dragit samma slutsatser utifrån det som vi hade sett, och vi hade båda tyckt att det var en komisk och lite ömklig syn.
Hon fann honom ömklig där han satt tung på stolen och bekände sin tarvlighet, sitt trista liv och sin rädsla som han försökte adla till frisinne.
Ansiktet svart av stenkolsröken på tåget, kinderna ihåliga, håret fuktigt av svett och gråsprängt, ögonen hemskt stirrande, skjortbröstet solkigt: det var en ömklig åsyn.
Han, kirurgen, van att tillfoga andra ont utan spår av medlidande, denne förkunnare av det överlagda mordet, han ser så ömklig ut, blek som ett lik, han skälver, stammar, och vid åsynen av doktorn bakom mig sjunker han ihop gripen av skräck, som förfärar mig mer än alla de föregående rysligheterna.
Dusty var medveten om det, och trots vad han hade sett närde han ett oresonligt, desperat, svagt hopp som ännu inte släckts, en ömklig önskan att allt skulle visa sig vara ett fasansfullt misstag, att den döda inte var död, bara medvetslös eller i koma, att hon kanske sov och snart skulle vakna upp och komma in i rummet och undra varför alla såg så sorgsna ut.