ödmjukt i en mening
Så ödmjukt han kunde.
»Ja«, säger hon ödmjukt.
På ett ytterst ödmjukt sätt.
»Förlåt«, säger Bel ödmjukt.
Och det tackar jag ödmjukt för.
Och Bell tog ödmjukt emot smekningen.
– Förlåt mig, sade han nästan ödmjukt.
– Ta smör till potatisen, bjöd hon ödmjukt.
– Skola vi inte sova nu? frågade hon ödmjukt.
huvudet ödmjukt på sned, men han vågade släppa.
De ville kväva blommorna som ödmjukt böjde sig undan.
– Det gläder mig om mor blir nöjd, säger hon ödmjukt.
Och så plötsligt kommer hon där på vägen helt ödmjukt.
Så trivs mannen och kvinnorna accepterar ödmjukt sina öden.
Han blev häpen, ödmjukt tacksam, som för en oväntad gåva.
Audiensen var slut och jag drog mig ödmjukt bugande mot dörren.
Men hon hade ett ödmjukt sätt att kokettera på som vann honom.
”Jag har lärt mig hur man flyttar pjäserna”, sa hon ödmjukt.
– Tycker du ännu illa om mig? frågade Gotthard nästan ödmjukt.
»Lycka till, Gud är med dig«, viskade han med ett ödmjukt leende.
Jag är väl ingen riktig kvinna, tänkte hon då ödmjukt och sorgset.
”Självfallet”, svarar säljaren ödmjukt och visar upp sortimentet.
Och de kloka gumögonen granskade dem allesammans, fastän hon neg ödmjukt.
Inga frågor, reser sig bara upp och lämnar, det är inte särskilt ödmjukt.
Vid kvällningen smög den sig ut ur rummet lika ödmjukt som den letat sig in.
Han kravlade sig ner från vagnen och stod nu på vägen med ödmjukt feg uppsyn.
Och Paula lyssnade ödmjukt och visste ej, hur hon skulle bete sig för att bli lik dem.
– Vad du är god mot mig, viskade Angela och tog nästan ödmjukt linnet ur Petras händer.
Och om man inte kan bevisa något vetenskapligt får man ödmjukt erkänna att svaret är okänt.
Man delar alltid med sig och är ödmjukt generös, om man inte kommer på kant med dem förstås.
Om andra inte kunde se det var det deras problem, och inte ett skäl för Apple att spela ödmjukt.
»Ja«, säger hon ödmjukt.
På ett ytterst ödmjukt sätt.
»Förlåt«, säger Bel ödmjukt.
Och det tackar jag ödmjukt för.
Och Bell tog ödmjukt emot smekningen.
– Förlåt mig, sade han nästan ödmjukt.
– Ta smör till potatisen, bjöd hon ödmjukt.
– Skola vi inte sova nu? frågade hon ödmjukt.
huvudet ödmjukt på sned, men han vågade släppa.
De ville kväva blommorna som ödmjukt böjde sig undan.
– Det gläder mig om mor blir nöjd, säger hon ödmjukt.
Och så plötsligt kommer hon där på vägen helt ödmjukt.
Så trivs mannen och kvinnorna accepterar ödmjukt sina öden.
Han blev häpen, ödmjukt tacksam, som för en oväntad gåva.
Audiensen var slut och jag drog mig ödmjukt bugande mot dörren.
Men hon hade ett ödmjukt sätt att kokettera på som vann honom.
”Jag har lärt mig hur man flyttar pjäserna”, sa hon ödmjukt.
– Tycker du ännu illa om mig? frågade Gotthard nästan ödmjukt.
»Lycka till, Gud är med dig«, viskade han med ett ödmjukt leende.
Jag är väl ingen riktig kvinna, tänkte hon då ödmjukt och sorgset.
”Självfallet”, svarar säljaren ödmjukt och visar upp sortimentet.
Och de kloka gumögonen granskade dem allesammans, fastän hon neg ödmjukt.
Inga frågor, reser sig bara upp och lämnar, det är inte särskilt ödmjukt.
Vid kvällningen smög den sig ut ur rummet lika ödmjukt som den letat sig in.
Han kravlade sig ner från vagnen och stod nu på vägen med ödmjukt feg uppsyn.
Och Paula lyssnade ödmjukt och visste ej, hur hon skulle bete sig för att bli lik dem.
– Vad du är god mot mig, viskade Angela och tog nästan ödmjukt linnet ur Petras händer.
Och om man inte kan bevisa något vetenskapligt får man ödmjukt erkänna att svaret är okänt.
Man delar alltid med sig och är ödmjukt generös, om man inte kommer på kant med dem förstås.
Om andra inte kunde se det var det deras problem, och inte ett skäl för Apple att spela ödmjukt.
De är bara varma och ödmjuka.
Jag är deras ödmjuka tjänare.
Den ödmjuka får alltid ta emot.
De var självsäkra, men ändå ödmjuka.
det pryder så skönt deras ödmjuka sinne,.
Det rörde honom djupt detta ödmjuka ”tack”.
Alexander och Jean-Pierre var mina ödmjuka tjänare.
Alla var tysta en stund och begrundade Santos ödmjuka hållning.
Den måste ödmjuka sig inför henne, krypa och bli vit av rädsla.
Styrelserummet i Karrebæk hörde kanske inte till världens mest ödmjuka.
Bara krypa för makten och vara ödmjuka! I himlen ska de ju få det bättre.
Inte många är så ödmjuka, kan få fram sitt budskap utan att höja rösten.
– Varför skulle han vara snäll mot mig? svarade Paula på sitt ödmjuka sätt.
Han skulle inte visa upp sig utan följa mönstret från sina ödmjuka förfäder.
Jag väntar under tystnad tills han intagit samma ödmjuka ställning som de andra.
Det är så vi gör här«, sa han lågmält och tittade på mig med ödmjuka ögon.
Han lät sig intervjuas, sa ödmjuka lögner om en livsdröm som gått i uppfyllelse.
Gott: jag ödmjukar mig inför den Evige, som har täckts ödmjuka sig inför sin tjänare.
Dessutom är fruktan för det okända en svaghet också för att den vill göra oss ödmjuka.
Han nickade, lite mer välvilligt inställd efter mina ansträngningar att ödmjuka mig själv.
—Aha, ödmjuka tjänare! det är ju herr kyrkoherden Su—— stadd utan tvivel på nedresa?.
Per Erik Tell stod bakom disken till hotellet och caféet med det ödmjuka namnet Tinna & Tells Café.
Alexandra tog ifrån honom den, och med ödmjuka rörelser började hon ömt torka hans klibbiga händer.
De mjuka frågorna och den ödmjuka attityden gav resultat, det vill säga det resultat som journalisten önskade.
Hur man ständigt hade ögon på sig som letade efter ens svagheter, och det till och med på de mest ödmjuka platser.
Jag kunde inte annat än att beundra hans sätt att möta sitt öde, den ödmjuka styrkan som var George lyste om honom.
Ibland skrev hon små stycken till Gud, mycket gripande och ödmjuka tackbrev för att Han hade fört in dig i hennes liv.
Den snälla och ödmjuka underlärarinnan, som fröknarna haft förut, var av en tillfällighet ledig och kom gärna tillbaka.
Alla var medvetna om det, förutom farfar som på sitt ödmjuka sätt hade sagt att han nog skulle bli pånyttfödd som en pyspunka.
Det var hans vackra röst, hans ödmjuka uppträdande; det var hans speciella sätt att svara på mina frågor om hur han hade det i skogarna.
Alla inkräktade på varandras space men var samtidigt oerhört ödmjuka, vilket man måste vara när ett antal personer delar på varje kvadratmeter.
Jag är deras ödmjuka tjänare.
Den ödmjuka får alltid ta emot.
De var självsäkra, men ändå ödmjuka.
det pryder så skönt deras ödmjuka sinne,.
Det rörde honom djupt detta ödmjuka ”tack”.
Alexander och Jean-Pierre var mina ödmjuka tjänare.
Alla var tysta en stund och begrundade Santos ödmjuka hållning.
Den måste ödmjuka sig inför henne, krypa och bli vit av rädsla.
Styrelserummet i Karrebæk hörde kanske inte till världens mest ödmjuka.
Bara krypa för makten och vara ödmjuka! I himlen ska de ju få det bättre.
Inte många är så ödmjuka, kan få fram sitt budskap utan att höja rösten.
– Varför skulle han vara snäll mot mig? svarade Paula på sitt ödmjuka sätt.
Han skulle inte visa upp sig utan följa mönstret från sina ödmjuka förfäder.
Jag väntar under tystnad tills han intagit samma ödmjuka ställning som de andra.
Det är så vi gör här«, sa han lågmält och tittade på mig med ödmjuka ögon.
Han lät sig intervjuas, sa ödmjuka lögner om en livsdröm som gått i uppfyllelse.
Gott: jag ödmjukar mig inför den Evige, som har täckts ödmjuka sig inför sin tjänare.
Dessutom är fruktan för det okända en svaghet också för att den vill göra oss ödmjuka.
Han nickade, lite mer välvilligt inställd efter mina ansträngningar att ödmjuka mig själv.
—Aha, ödmjuka tjänare! det är ju herr kyrkoherden Su—— stadd utan tvivel på nedresa?.
Per Erik Tell stod bakom disken till hotellet och caféet med det ödmjuka namnet Tinna & Tells Café.
Alexandra tog ifrån honom den, och med ödmjuka rörelser började hon ömt torka hans klibbiga händer.
De mjuka frågorna och den ödmjuka attityden gav resultat, det vill säga det resultat som journalisten önskade.
Hur man ständigt hade ögon på sig som letade efter ens svagheter, och det till och med på de mest ödmjuka platser.
Jag kunde inte annat än att beundra hans sätt att möta sitt öde, den ödmjuka styrkan som var George lyste om honom.
Ibland skrev hon små stycken till Gud, mycket gripande och ödmjuka tackbrev för att Han hade fört in dig i hennes liv.
Den snälla och ödmjuka underlärarinnan, som fröknarna haft förut, var av en tillfällighet ledig och kom gärna tillbaka.
Alla var medvetna om det, förutom farfar som på sitt ödmjuka sätt hade sagt att han nog skulle bli pånyttfödd som en pyspunka.
Det var hans vackra röst, hans ödmjuka uppträdande; det var hans speciella sätt att svara på mina frågor om hur han hade det i skogarna.
Alla inkräktade på varandras space men var samtidigt oerhört ödmjuka, vilket man måste vara när ett antal personer delar på varje kvadratmeter.
Er ödmjuke kung.
Jag är Herrens profet och ödmjuke tjänare.
Det bör tilläggas att den ödmjuke Johansson gör detta positiva, ärrade intryck.
Jag talar till er i dag som en hängiven muslim och Allahs ödmjuke tjänare och soldat.
Med en min som om han velat strypa den ödmjuke Kiss fäste den magnifike greven sin unge skyddslings krage.
En Herrans vandringsman och ödmjuke tjänare, som längtade bort mot stilla vatten, vari Guds härlighet speglade sig.
Han såg sig som en Guds ödmjuke tjänare och trots att han innehade den svenska kyrkans högsta post kunde han inte se sig som en makthavare.
Den ödmjuke, kloke polismästaren som säger att uppklarandet av Polisslaktarenfallet inte hade varit möjligt utan hans hustru Ullas stöd på hemmafronten.
Det syntes tidigt att de var varandras motsatser: den svale, ödmjuke Svennis och den hetlevrade, maktfullkomlige Ferguson – ”den ende otrevlige skotte som världen frambragt”.
Erlander hade mordhotats direkt efter skotten i Dallas och försetts med inte mindre än fem livvakter, vilket föranledde den programmatiskt ödmjuke statsministern att beklaga att man gjort sig så mycket besvär för hans skull.
Hon hade tveklöst ett helvete med sin egen psykiska balans, och när det nu inte bara var Jussis alkoholbruk hon hade att vara nervös över, utan även hans hälsa mer generellt, kan man ju anta att hon faktiskt stundtals gick även sin av skuldmedvetenhet ödmjuke man hårt på nerverna.
Jag är Herrens profet och ödmjuke tjänare.
Det bör tilläggas att den ödmjuke Johansson gör detta positiva, ärrade intryck.
Jag talar till er i dag som en hängiven muslim och Allahs ödmjuke tjänare och soldat.
Med en min som om han velat strypa den ödmjuke Kiss fäste den magnifike greven sin unge skyddslings krage.
En Herrans vandringsman och ödmjuke tjänare, som längtade bort mot stilla vatten, vari Guds härlighet speglade sig.
Han såg sig som en Guds ödmjuke tjänare och trots att han innehade den svenska kyrkans högsta post kunde han inte se sig som en makthavare.
Den ödmjuke, kloke polismästaren som säger att uppklarandet av Polisslaktarenfallet inte hade varit möjligt utan hans hustru Ullas stöd på hemmafronten.
Det syntes tidigt att de var varandras motsatser: den svale, ödmjuke Svennis och den hetlevrade, maktfullkomlige Ferguson – ”den ende otrevlige skotte som världen frambragt”.
Erlander hade mordhotats direkt efter skotten i Dallas och försetts med inte mindre än fem livvakter, vilket föranledde den programmatiskt ödmjuke statsministern att beklaga att man gjort sig så mycket besvär för hans skull.
Hon hade tveklöst ett helvete med sin egen psykiska balans, och när det nu inte bara var Jussis alkoholbruk hon hade att vara nervös över, utan även hans hälsa mer generellt, kan man ju anta att hon faktiskt stundtals gick även sin av skuldmedvetenhet ödmjuke man hårt på nerverna.
Utåt är hon ödmjuk.
Försök spela ödmjuk.
Jag var ödmjuk, empatisk.
Han var ödmjuk in i märgen.
Hon var förstås alldeles för ödmjuk.
Men det är lika viktigt att vara ödmjuk.
Vissa grejer är du väldigt ödmjuk inför.
”Du är ödmjuk i alla fall”, säger hon.
Hon stod där till synes ödmjuk med böjt huvud.
”Gjorde mig ödmjuk och skrämde mig”, sa han.
Dessutom verkade han försynt, ödmjuk och positiv.
Det är precis vad en ödmjuk person skulle säga.
Det bekvämaste är att sjunka ner i en ödmjuk attityd.
Med en darrande ödmjuk åtbörd tog hon över sitt hår.
Där satt hon framåtböjd i en nästan ödmjuk ställning.
Att vara en ödmjuk ”herrens tjänare” var hans ledord;.
Hon känner ett styng av obehag för att han låter så ödmjuk.
Som alla riktigt stora människor är han ödmjuk och mänsklig.
”Ja…” sa Winter, ”det gör en väl ödmjuk på nåt sätt.
Man blir både ödmjuk i hjärtat och ibland utled på sig själv.
Hon hade aldrig tidigare sett honom så avspänd, sann och ödmjuk.
»Han är bättre på att vara outsider än att vara ödmjuk jätte.
Boo hade lämnat rummet, alltför klok och ödmjuk för att leka hjäl.
”Det var inte vad jag menade”, sa han och försökte låta ödmjuk.
Jag hade misslyckats i fotboll och det gjorde mig ödmjuk och beslutsam.
Hon hade varit ödmjuk och dubbelt öm, när han därnäst träffat henne.
Den andra typen var ödmjuk och fin och sysslade ofta med idrott på fritiden.
Detta grundade sig på att han hade en ödmjuk framtoning och var fågelskådare.
En ödmjuk förfrågan om »att få intervjua Ahmed Hussein Mustafa Kamil Agiza«.
Och då menar jag inte i ödmjuk beundran, utan kyligt föraktfullt och nedlåtande.
Det var en ödmjuk godhet där som spred sitt skimmer omkring Angela under denna tid.
Försök spela ödmjuk.
Jag var ödmjuk, empatisk.
Han var ödmjuk in i märgen.
Hon var förstås alldeles för ödmjuk.
Men det är lika viktigt att vara ödmjuk.
Vissa grejer är du väldigt ödmjuk inför.
”Du är ödmjuk i alla fall”, säger hon.
Hon stod där till synes ödmjuk med böjt huvud.
”Gjorde mig ödmjuk och skrämde mig”, sa han.
Dessutom verkade han försynt, ödmjuk och positiv.
Det är precis vad en ödmjuk person skulle säga.
Det bekvämaste är att sjunka ner i en ödmjuk attityd.
Med en darrande ödmjuk åtbörd tog hon över sitt hår.
Där satt hon framåtböjd i en nästan ödmjuk ställning.
Att vara en ödmjuk ”herrens tjänare” var hans ledord;.
Hon känner ett styng av obehag för att han låter så ödmjuk.
Som alla riktigt stora människor är han ödmjuk och mänsklig.
”Ja…” sa Winter, ”det gör en väl ödmjuk på nåt sätt.
Man blir både ödmjuk i hjärtat och ibland utled på sig själv.
Hon hade aldrig tidigare sett honom så avspänd, sann och ödmjuk.
»Han är bättre på att vara outsider än att vara ödmjuk jätte.
Boo hade lämnat rummet, alltför klok och ödmjuk för att leka hjäl.
”Det var inte vad jag menade”, sa han och försökte låta ödmjuk.
Jag hade misslyckats i fotboll och det gjorde mig ödmjuk och beslutsam.
Hon hade varit ödmjuk och dubbelt öm, när han därnäst träffat henne.
Den andra typen var ödmjuk och fin och sysslade ofta med idrott på fritiden.
Detta grundade sig på att han hade en ödmjuk framtoning och var fågelskådare.
En ödmjuk förfrågan om »att få intervjua Ahmed Hussein Mustafa Kamil Agiza«.
Och då menar jag inte i ödmjuk beundran, utan kyligt föraktfullt och nedlåtande.
Det var en ödmjuk godhet där som spred sitt skimmer omkring Angela under denna tid.