återsken i en mening
Siwertz, Sigfrid, Eldens återsken, Bonnier, Stockholm, 1916.
Fjorden blänkte i kvällssolen och gav återsken på fjällen bakom.
KATHLEEN I SKENET AV levande ljus, ögonen glimmande av återsken från den bärnstensgula lågan.
Månen stod stor och rund på himlen och gav återsken i rutorna och taken på husen bort mot Kirkeveien och Majorstua.
Den gav ett svagt återsken nere i entrén, knappt tillräckligt för att man inte skulle ramla och bryta nacken på marmortrappans nedslitna och blanknötta trappsteg.
Med sin monumentala prägel kunde byggnaden påminna om en enklare version av en av Stalins skyskrapor i Moskva, bred längst ner och smalare uppåt, ett återsken av trettiotalets funktionalism.
Stämningen i Sverige under första världskriget kan avläsas i Hugo Hamiltons dagböcker, Jan Olof Olssons 1914, Ivar Harries Tjugotalet in memoriam, Sigfrid Siwertz Eldens återsken och Nils-Olof Franzéns Sverige under första världskriget: undan stormen.
Exilfinländarna var över huvud taget ett påtagligt inslag i Stockholm efter sekelskiftet; ”internationella men ändock urfinska figurer som osade trassliga affärer, sprit, stark tobak, franska romaner och Kalevala”, som Sigfrid Siwertz uttryckte det i romanen Eldens återsken från 1916.
Fjorden blänkte i kvällssolen och gav återsken på fjällen bakom.
KATHLEEN I SKENET AV levande ljus, ögonen glimmande av återsken från den bärnstensgula lågan.
Månen stod stor och rund på himlen och gav återsken i rutorna och taken på husen bort mot Kirkeveien och Majorstua.
Den gav ett svagt återsken nere i entrén, knappt tillräckligt för att man inte skulle ramla och bryta nacken på marmortrappans nedslitna och blanknötta trappsteg.
Med sin monumentala prägel kunde byggnaden påminna om en enklare version av en av Stalins skyskrapor i Moskva, bred längst ner och smalare uppåt, ett återsken av trettiotalets funktionalism.
Stämningen i Sverige under första världskriget kan avläsas i Hugo Hamiltons dagböcker, Jan Olof Olssons 1914, Ivar Harries Tjugotalet in memoriam, Sigfrid Siwertz Eldens återsken och Nils-Olof Franzéns Sverige under första världskriget: undan stormen.
Exilfinländarna var över huvud taget ett påtagligt inslag i Stockholm efter sekelskiftet; ”internationella men ändock urfinska figurer som osade trassliga affärer, sprit, stark tobak, franska romaner och Kalevala”, som Sigfrid Siwertz uttryckte det i romanen Eldens återsken från 1916.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.