Ågesta i en mening
R3 (reaktor), se Ågesta.
1964 Sverige 20/3 Ågesta 1974.
Endast ett sådant byggdes, Ågesta (se s.
Ågesta (kärnkraftvärmeverk) 74, 77, 88, 90, 100.
: The flooding incident at the Ågesta pressurized heavy water nuclear power plant.
Dahlgren: The flooding incident at the Ågesta pressurized heavy water nuclear power plant.
Det stod tidigt klart att Ågesta var ett misslyckande, även om de tekniska problemen doldes omsorgsfullt.
Det handlar om bränsle och rivningsmaterial från reaktorerna R1, R2 och Ågesta samt det svenska atombombsprogrammet.
Det gällde alla som inträffade i östblocket, men också en allvarlig olycka som inträffade i Ågesta i Sverige 1969.
158 I och med starten av Ågesta (12 MW) blev Sverige det tionde landet i världen som tog en kommersiell atomreaktor i drift.
Reaktorn R3 skulle bli en svensk kraftvärmereaktor i Ågesta för att ge el och uppvärmning i den nya Stockholmsförorten Farsta.
Planen hade varit att erfarenheter från Ågesta skulle ligga till grund för Marviken, som dock var en mer komplicerad konstruktion.
Bygget av kraftvärmeverket Ågesta i Farsta utanför Stockholm hade kostnadsberäknats till 40 miljoner kronor, men notan slutade på 205 miljoner.
Ågesta kärnkraftverk, som försörjde Stockholmsförorten Farsta med elkraft fram till sjuttiotalet, togs i drift när Palme utnämndes till statsråd 1963.
Ågesta var ett uttryck för den gamla drömmen om att utveckla små, enkla och billiga reaktorer, som skulle användas främst för att framställa fjärrvärme.
Japan, som efter kriget var ockuperat av USA, satsade på amerikansk lättvattenteknik och anslöt sin första reaktor från General Electric (på endast 13 MW) till elnätet ett halvår innan kraftvärmeverket Ågesta i Sverige togs i drift våren 1964.
Ågestaverket visade att de tekniska svårigheterna var stora, vilket enligt industriminister Krister Wickman fick betraktas som rimligt: ”[…] de förseningar och fördyringar som drabbade Ågesta var ganska normala, om man jämför med liknande förstagångsprojekt i andra länder”.
1964 Sverige 20/3 Ågesta 1974.
Endast ett sådant byggdes, Ågesta (se s.
Ågesta (kärnkraftvärmeverk) 74, 77, 88, 90, 100.
: The flooding incident at the Ågesta pressurized heavy water nuclear power plant.
Dahlgren: The flooding incident at the Ågesta pressurized heavy water nuclear power plant.
Det stod tidigt klart att Ågesta var ett misslyckande, även om de tekniska problemen doldes omsorgsfullt.
Det handlar om bränsle och rivningsmaterial från reaktorerna R1, R2 och Ågesta samt det svenska atombombsprogrammet.
Det gällde alla som inträffade i östblocket, men också en allvarlig olycka som inträffade i Ågesta i Sverige 1969.
158 I och med starten av Ågesta (12 MW) blev Sverige det tionde landet i världen som tog en kommersiell atomreaktor i drift.
Reaktorn R3 skulle bli en svensk kraftvärmereaktor i Ågesta för att ge el och uppvärmning i den nya Stockholmsförorten Farsta.
Planen hade varit att erfarenheter från Ågesta skulle ligga till grund för Marviken, som dock var en mer komplicerad konstruktion.
Bygget av kraftvärmeverket Ågesta i Farsta utanför Stockholm hade kostnadsberäknats till 40 miljoner kronor, men notan slutade på 205 miljoner.
Ågesta kärnkraftverk, som försörjde Stockholmsförorten Farsta med elkraft fram till sjuttiotalet, togs i drift när Palme utnämndes till statsråd 1963.
Ågesta var ett uttryck för den gamla drömmen om att utveckla små, enkla och billiga reaktorer, som skulle användas främst för att framställa fjärrvärme.
Japan, som efter kriget var ockuperat av USA, satsade på amerikansk lättvattenteknik och anslöt sin första reaktor från General Electric (på endast 13 MW) till elnätet ett halvår innan kraftvärmeverket Ågesta i Sverige togs i drift våren 1964.
Ågestaverket visade att de tekniska svårigheterna var stora, vilket enligt industriminister Krister Wickman fick betraktas som rimligt: ”[…] de förseningar och fördyringar som drabbade Ågesta var ganska normala, om man jämför med liknande förstagångsprojekt i andra länder”.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.