Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

ömtålig i en mening

Skör och ömtålig.
Hans röst är ömtålig.
Hjärnan är så ömtålig.
Det var en ömtålig balans.
Men balansgången var ömtålig.
Pressfriheten är en ömtålig blomma.
Hon var för ömtålig för min värld.
Senare, när du inte är lika ömtålig.
Fröken von Pahlen är så ömtålig av sig.
Du är alldeles för ömtålig för killar som han.
Det är bara det att du är så mjuk, så ömtålig.
Bella är för ömtålig för att vi ska kunna vänta.
Om hon inte sett så ömtålig ut hade jag skrikit högt.
Emmett var visserligen inte lika ömtålig som Seth ….
Men att han hade föredragit att hon var lite mer ömtålig.
Kroppen kändes ömtålig, som om den inte existerade längre.
Jag kommer inte att vara densamma när jag blir mindre ömtålig.
Du är som en ömtålig, fridlyst blomma som man inte får plocka.
Hans hy var genomskinligt vit, som lökskal, och såg lika ömtålig ut.
En gång anförtrodde jag honom en ömtålig hemlighet om min käraste vän.
Hon bar en ljusgrön klänning illa passande till resdräkt, ömtålig som den var.
Kissinger föll för Fallaci i en ömtålig situation, framgår det av hans memoarer.
Hon såg så liten ut, så ömtålig, och hon pendlade med armarna som en liten flicka.
Jag behövde inte påminna mig om att vara försiktig – hela hon utstrålade ömtålig.
Min lillasyster var ömtålig, påstods det, och hon hade redan fått tonsillerna borttagna.
Hon är liten som en balettdansös och det rakade huvudet ger henne en ömtålig utstrålning.
Hon skulle vilja fråga honom om det, men kontakten dem emellan är ännu för skör och ömtålig.
Churchill sade en gång att ”sanningen kan vara så ömtålig att den måste omges av en livvakt av lögner”.
Jag var fortfarande en sån ömtålig blomma som man knappt fick plocka och det var därför han gift sig med mig.
Men det var en ömtålig balansgång, och händelser inträffade som gjorde att det mesta sammansvor sig mot honom.
En bana som passade honom sällsynt illa – oansenlig, ömtålig och, för en sjöofficer extra förargligt, mycket närsynt.
Den ömtåliga, starka.
Alla eliter är ömtåliga.
Och ni har ömtåliga ögonglober.
De ser på varandra, trötta och ömtåliga.
Det blödde från barnets ömtåliga hårbotten.
Båda så ettriga och ömtåliga på samma gång.
Den rispar och river i hennes ömtåliga vävnader.
Mindre vackra, men ömtåliga och utan all tillgjordhet.
Den där lilla ljuva ömtåliga dockan … Petra fattade det inte.
Orden som just blivit sagda hänger mellan dem, nakna och ömtåliga.
Jag fångar det i munnen och krossar dess ömtåliga skal mellan tänderna.
Där fanns inget skryt, ingen falskhet, och ingen undvek ömtåliga ämnen.
Fast först sparkade hon honom förstås på det där ömtåliga stället.
Han hade folkets blyghet för att med andra diskutera sådana ömtåliga ting.
Vi vet vad han kommer att säga om han får en fråga om denna ömtåliga punkt.
Å, Angela redde sig nog! Hon hade inte Frideborgs svaga ömtåliga konstitution.
Deras dotter, deras ömtåliga, goda, förunderliga flicka, var förlorad för alltid.
De voro prisgivna åt honom, därför att de ej i sin tur kunde finna hans ömtåliga sidor.
Vävnadsskadorna var alltför omfattande för den ömtåliga lagningen av ben, nerver och blodkärl.
Jag hade fäst mig vid dem – vilket alltid är farligt, med tanke på hur ömtåliga människor är.
Det tog lång tid innan maten kom in men jag sa ingenting för att inte såra hans ömtåliga känslor.
Det är mitt inne i den ömtåliga processen eller överföringen som journalisten spelar sin utmanande roll.
Föremålen omkring mig – träden, buskarna, stenarna … huset – såg plötsligt väldigt ömtåliga ut.
En del av stålrören verkade inte ha någon annan funktion än att spetsa de sovande på ömtåliga ställen.
Vänner som fortfarande, på sätt och vis, var ömtåliga, vänner som kunde blöda, vänner som kunde dö ….
Min känsla är att idéer är väldigt ömtåliga, så därför måste man ha ett mjukt handlag medan de utvecklas.
hem mitt i natten, hon i sin långa sidenklänning och tunna, obekväma, ömtåliga finskor, han i rejäla promenadskor.
Ansiktet var svullet och misshandlat, och blåmärkena nerför halsen framstod som ett svart delta mot den ömtåliga huden.
”Släktträd är ömtåliga plantor som lätt faller sönder om man undersöker dem för hårdhänt” skrev New York Times.
Det skulle dröja många år innan vi nådde så långt att de ömtåliga förhandlingarna om programutformningen kunde upphöra.
Han var en vänlig man, ibland alltför generös med löften om placeringar och dylikt som satte hans efterträdare i ömtåliga situationer.
Du inbillar dig att jag för att tillmötesgå din ömtålige herr man skall plocka fram min curette som du bättre än någon vet att jag aldrig velat använda för sådana där malörer.
Men det handlar om ömtåligt gods.
känsligt och ömtåligt och att han inte ville prata om.
Hon hade hela livet varit vacker på ett ömtåligt sätt.
Jag fick förstå att jag var ett så ovanligt ömtåligt barn.
Och att terapeuten bör vårda henne som ett litet ömtåligt barn.
Jag kan slå vad om att det är alldeles för känsligt och ömtåligt.
Och utan något ömtåligt i närheten – som bilar, fönster … skolbyggnader.
Den och annat ömtåligt bevismaterial är på väg till polishuset i Kristianstad.
Jag sade rent ut, att jag inte visste att han var så ömtåligt osäker på sin sak.
Det de hade emellan sig kändes fortfarande skört och ömtåligt och han höll andan inför hennes svar.
Politikerna har skapat ett ömtåligt system som kräver att aktörerna i omänsklig grad följer spelreglerna.
Hennes händer var smala och seniga, de såg ut att vara av ett ömtåligt träslag som utsatts för vind och regn.
Allt var så ömtåligt och det kändes inte som rätt läge just nu, där de satt i bilen utan att kunna möta varandras blickar.
Det var någonting ömtåligt över hans gestalt, tyckte jag, en försiktighet när han tände en cigarett eller sträckte sig efter sin öl.
Det har blivit fan så ömtåligt nu sen jag blev Dramaten-chef och kör med propaganda för aktörernas välbefinnande och själsliga rättigheter.
Skål för Edom och Jacob, av som … av vilka jag har fått höra så mycket som fått mig att tänka på hur ömtåligt livet är och hur dyrbar varje dag är.
Killarna skyndade sig till bordet – som såg litet och ömtåligt ut, som om de skulle krossa det – och slukade den enorma mängden äggröra Emily serverat på rekordtid.
De satte ner honom som ett ömtåligt kolli framför värden som strålade av välvilja, grep honom om axlarna och skakade honom, samlade hans händer i sina och masserade dem.
Det fanns något utmanande i Hans Schneiders ansikte, som hos en person som ägnat hela livet åt att konstruera en invecklad skapelse i något ömtåligt material som papper kanske, en skapelse som han nu med en obekymrad gest tänkte förstöra.
Eller var saken den att något i Jussi Björlings väsen och konstnärspersonlighet både var undflyende och kanske så pass ömtåligt att hans biografer och musikaliska uttolkare har dragit sig för att göra det klart för sig själva – och för andra?.
Om hon öppnades för instruktion skulle hon säkerligen befinna sig i ett ömtåligt stadium, vara sårbar, och om han kom med förslag eller ställde frågor skulle detta kunna få allvarliga, icke avsedda konsekvenser och förorsaka oförutsedd psykologisk skada.
Hur många av dem hade någon som helst aning om hur det kändes att älska en person mer än något annat i hela världen och inte ha minsta aning om var hon fanns? Nu började han få den igen, den där känslan som fick honom att vilja slå sönder någonting, kasta något ömtåligt i väggen eller slunga en stol genom fönstret.
Men, som om han och rektor Neukirchen var fullständigt överens i fråga om något mycket ömtåligt ämne, fortsatte han sedan fromt: »Men – som kristen – som katolik – och som frihetsivrare – anser jag i princip inte att det är rätt – som i ordet rättvisa – att ta risken att anklaga en oskyldig person, även om det skulle innebära att man lät den skyldiga gå fri.
Men han bemödade sig om att inte visa någonting, försökte bara med försiktiga invändningar när han märkte att Stieglitz var intresserad av hans syn på saken, menade att innehållet nog var lite ömtåligt, lite explosivt för herr Göring… Då hade Stieglitz blivit direkt upphetsad, ögonen vidgades och glödde av ett slags hotfull entusiasm som Roar inte blev klok på, och så hade han undrat om han inte var rädd att bikta sig för räven men att han nog hade en vän i honom, Stieglitz, fastän han tydligen inte visste det.